"Ett vitt galleri med svår konst kan vara läskigt"

I mellanstadiet fick hon ett födelsedagskort med bokstäver i graffitistil av sin lärare. Nu vill Luleåkonstnären Katt Skarin ta över finrummen med konsten från gatan. "Alla kommer inte från de vackra betongskulpturerna", säger hon.

Katt Skarin fick ett födelsedagskort av en praktikant på skolan som var en gammal graffitikonstnär och hittade på så sätt till konstformen. "Det stod Grattis Katt med stora bokstäver i graffitistil. Jag tyckte det var jättecoolt så jag kopierade bokstäverna och började rita själv", säger hon.

Katt Skarin fick ett födelsedagskort av en praktikant på skolan som var en gammal graffitikonstnär och hittade på så sätt till konstformen. "Det stod Grattis Katt med stora bokstäver i graffitistil. Jag tyckte det var jättecoolt så jag kopierade bokstäverna och började rita själv", säger hon.

Foto: Stina Bergström

Luleå2021-07-24 08:36

– Vi bara leker, säger Katt Skarin.

Hon greppar tag i sprejburken och fyller med blå färg i de abstrakta konturerna. 

undefined
Katt Skarin tycker att det är själva processen är en viktig del av konstverket. "Vi bara leker", säger hon.

– Som konstnär tycker jag att processen och själva görandet är så viktig. Om man redan innan har en bild av hur verket ska se ut när det blir klart försämras det tror jag, säger Katt. 

Hon är trettioettåringen från Luleå som vikarierar som bildlärare. 

undefined
"Jag använder graffitin för att dra in unga med olika bakgrunder in i konstvärlden som är ganska homogen i dag. De som söker till konsthögskolor blir professionella konstnärer är oftast vita män från den övre medelklassen. Ett vitt galleri med svår, konceptuell konst, kan vara ganska läskigt om man inte är infödd i det", säger Katt Skarin.

– Jag använder graffitin för att dra in unga med olika bakgrunder in i konstvärlden som är ganska homogen i dag. De som söker till konsthögskolor och blir professionella konstnärer är oftast vita män från den övre medelklassen. Ett vitt galleri med svår, konceptuell konst, kan vara ganska läskigt om man inte är infödd i det.

Barnet Katt fattade pennan så fort hon fick chansen och hon såg på tecknade filmer och serier. Serietidningarna Kalle-Anka och Spiderman gjorde henne fascinerad av den tecknade stilen. 

På mellanstadiet fick hon ett födelsedagskort av en praktikant som var en gammal graffitimålare.

undefined
Katt Skarin fick ett födelsedagskort av en praktikant på skolan som var en gammal graffitikonstnär och hittade på så sätt till konstformen. "Det stod Grattis Katt med stora bokstäver i graffitistil. Jag tyckte det var jättecoolt så jag kopierade bokstäverna och började rita själv", säger hon.

– Det stod Grattis Katt med stora bokstäver i graffitistil. Jag tyckte det var jättecoolt så jag kopierade bokstäverna och började rita själv.

På gymnasiet gick hon mode- och designprogrammet. Hennes mamma sydde och stickade hemma och pappan beskriver hon som en typisk norrbottensfarsa som mekade med bilar. 

– Att skruva i bilar är också ett skapande i sig och något kreativt, säger Katt. 

Hon hade inga planer på att bli konstnär.

– I min familj har vi aldrig riktigt kollat på konst. Däremot är jag uppfödd på Kallkällan och där har det varit mycket graffiti runt i krokarna. 

Det var först under gymnasietiden hon höll i sin första sprayburk. Till en början upplevde hon det svårt att ta sig fram som tjej i graffitivärlden. 

undefined
På gymnasiet höll Katt Skarin i sin första sprayburk och till en början upplevde hon att det var svårt att ta sig in i graffitivärlden som tjej. "Jag känner att man kanske inte får lika mycket utrymme och blir mansplainad. På något sätt känner man sig hela tiden i underläge och det finns små maktspel som gör att man känner sig som en lärling. Men det har blivit bättre ju äldre jag blivit", berättar Katt.

– Jag känner att man kanske inte får lika mycket utrymme och blir mansplainad. På något sätt känner man sig hela tiden i underläge och det finns små maktspel som gör att man känner sig som en lärling. Men det har blivit bättre ju äldre jag blivit, berättar Katt. 

Konstformen har sina rötter i USA och började som en subkultur där underklassen- och arbetarklassen uttryckte sig. I samband med att hiphopen etablerade sig i Sverige kom också graffitin till landet i norr. 

Katt Skarin tycker att det finns en statusskillnad i vilken konst som får synas och inte. 

undefined
Katt Skarin anser att det finns en statusskillnad i vilken konst som får synas och inte. "Graffiti är inte finkultur och inte skolad konst, utan kommer från gatan. Det finns klasskillnader i vårt samhälle och såklart speglas det i konsten och i vilken konst som får synas och inte synas", säger hon.
undefined
"Grafitti är storskaligt, det är en annan sak än att rita på ett papper", säger Luleåkonstnären.

– Graffiti är inte finkultur och inte skolad konst, utan kommer från gatan. Det finns klasskillnader i vårt samhälle och såklart speglas det i konsten och i vilken konst som får synas och inte synas, säger hon. 

2015 målade hon och andra konstnärer om Varvet-tunneln i Luleå. Målningen som varit där innan men sanerades var också gjord av graffiti och bar enligt Katt på en historia som är svår att återskapa.

undefined
"Vem bestämmer vad som är fint eller fult?, säger Katt Skarin.

– Ett sådant misstag hade inte gjorts med någon annan typ av offentlig konst tror jag, utan det är nog för att det är graffiti. 

Verk av gatukonstnären Banksy säljs för över hundra miljoner kronor medan den icke-erkända graffitin många gånger inte ses som lika fin. 

– Men vem bestämmer vad som är fint eller fult? Det finns en uppfattning om att graffiti ska vara coolt, färgglatt och svängigt. Sedan finns det graffiti som är lite mer naivistiskt och lite mer råare. Det blir mer som ett designjobb än ett konstnärsjobb. Men det är ju många som har lyckats med det också, säger Katt. 

En förebild inom genren är Carolina Falkholt som dekorerat en skolvägg i Nyköping med en kvinnas underkropp.

undefined
Katts förebild inom genren är Carolina Falkholt som bland annat dekorerat en skolvägg i Nyköping med en kvinnas underkropp. "Då uppstår diskussioner om vilken konst som ska få synas och inte. Ska det få vara ett kön på en vägg där alla människor går förbi? Jag tror att diskussionen tilltar bara för att hon är kvinna", säger Skarin.

– Då uppstår diskussioner om vilken konst som ska få synas och inte. Ska det få vara ett kön på en vägg där alla människor går förbi? Jag tror att diskussionen tilltar bara för att hon är kvinna. 

Katt Skarin tycker att det finns en okunskap om konstformen och känner sig ibland placerad i ett fack. 

– Om man är graffitikonstnär så är det också det omgivningen förväntar sig av en. Men det är ju långt i från allt det jag gör. Grunden i allt är själva ritandet. Ibland blir det graffiti av det och ibland så blir det tavlor eller skulpturer. Jag är graffitikonstnär men det är bara ett medel jag använder.

I framtiden hoppas Luleåkonstnären fortsätta med sina workshops för barn och unga för att lyfta fram kulturen. 

undefined
Som barn ritade hon alltid och såg på tecknade filmer och serier. Serietidningarna Kalle-Anka och Spiderman gjorde henne fascinerad av den tecknade stilen.

– Min största förhoppning är att få andra unga människor, speciellt unga tjejer, att komma in i konsten och graffitin och ta plats i en mansdominerad värld. 

Katt Skarin

Namn: Katt Skarin

Född: 1989 

Yrke: Konstnär 

Bor: Luleå

Utbildning: Mode- och designprogrammet på gymnasiet.

Mitt starkaste kulturminne: När Carolina Falkholt var i Luleå och målade brandväggen på Smedjegatan. Att se henne stå där med en lift och bara spreja en hel vägg själv under en dag var coolt. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!