Kärlek - men också nationell bibliotekspolitik

Finns det överhuvudtaget någon i den offentliga debatten som inte påstår sig älska biblioteken? Även bland den så kallade allmänheten värderas biblioteken högt - över 80 procent av svenskarna säger sig ha stort eller mycket stort förtroende för biblioteken, 91 procent anser att bibliotek är viktiga för att samhället ska fungera, 68 procent kan tänka sig att betala högre kommunalskatt om pengarna går till biblioteket.

MARKNADSFÖRINGSPRIS. Biblioteken i Norrbotten fick motta pris för sin marknadsföringskampanj under de nationella biblioteksdagarna på Kulturens hus. 14 bibliotekarier från hela länet fick ros och Greta Renborgs pris av Svensk biblioteksförening.Foto: Linda Wikström

MARKNADSFÖRINGSPRIS. Biblioteken i Norrbotten fick motta pris för sin marknadsföringskampanj under de nationella biblioteksdagarna på Kulturens hus. 14 bibliotekarier från hela länet fick ros och Greta Renborgs pris av Svensk biblioteksförening.Foto: Linda Wikström

Foto: Linda Wikström

LULEÅ2008-05-16 06:00
Därför kan det tyckas som om Svensk biblioteksförening tillsammans med fackförbundet DIK, Föreningen Sveriges länsbibliotekarier och Sveriges författarförbund nu slår in en öppen dörr när de går ut i en gemensam kampanj som genomförs i rosa med små hjärtan försedda med det engelska uttrycket för biblioteksälskare, Library lovers, tryckt i vitt. Redan älskade
- Visst är biblioteken redan älskade, men ändå är verksamheten inte så självklar som många kanske tror. På 70- och 80-talet var folkbiblioteken en kulturinstitution som bedrev ett tydligt kulturpolitiskt arbete med uppsökande verksamhet, arbetsplatsbibliotek och mycket annat. Under de stora besparingarna i slutet av 80-talet, början av 90-talet, rök de kulturpolitiska arbetsuppgifterna och biblioteken förvandlades både till en budgetfråga och en institution i lärandets tjänst. Söndersparad och ideologiskt riven skulle verksamheten sedan föra in sig själv i den nya teknikvärlden med alla krav som ställs där, därför behöver vi ta ett samlat grepp kring biblioteksverksamheten, lägga fram strategier och mål, definiera vad ett bibliotek är och kanske framför allt vad det inte är, säger Niclas Lindberg, generalsekreterare för Svensk biblioteksförening, en partipolitiskt obunden medlemsorganisation vars uppgift bland annat är att bilda opinion i biblioteksfrågor. I snart tio års tid har Sverige haft en bibliotekslag, räcker inte det? - Många tycker att bibliotekslagen är tandlös, att den inte lett till önskvärda resultat och personligen tycker jag att det är hög tid att utvärdera den för att kunna gå vidare, säger Niclas Lindberg. I dagligt tal använder vi ordet "bibliotek" och avser för det mesta folkbiblioteken. Splittrat ansvar
- Bibliotekssverige är större än så - det finns bland annat skolbibliotek, sjukhusbibliotek, forskningsbibliotek, kriminalvårdens bibliotek, riksbibliotek som Kungliga Biblioteket. Alla har de olika huvudmän, ansvaret för biblioteksfrågorna är splittrat. Ingen myndighet har överblick över bibliotekssituationen som helhet och kan därför inte säga något om utvecklingen. Därför driver vi bland annat frågan om inrättandet av ett nationellt biblioteksorgan, säger Niclas Lindberg. Men enligt Niclas Lindberg behövs det inte en ny myndighet. - Ansvaret kan kanske ligga hos Kungliga Biblioteket eller hos Kulturrådet eller hos någon annan av de nationella aktörer som redan finns. Den nationella bibliotekspolitik han efterfrågar handlar mer om politiska mål och mindre om tvingande lagstiftning. - Vi har ingen kulturlag i Sverige, däremot har vi en kulturpolitik med tydliga målsättningar som varit till hjälp för politikerna i deras arbete. Biblioteksverksamheten behöver också nationella mål, vi är det enda landet i Norden som saknar det, säger Niclas Lindberg. Massa bra saker
Bristen på samordning var också en av de frågor som kom upp till debatt under de nationella biblioteksdagarna på Kulturens hus. Debattörerna Gunnar Sahlin, riksbibliotekarie och chef för Kungliga Biblioteket, Maria Thörnfeldt, ordförande i föreningen Sveriges länsbibliotekarier och Statens kulturråds nye generaldirektör Kennet Johansson talade bland annat om behovet av en fungerande infrastruktur i ett alltmer digitaliserat biblioteksväsende. - För mig är det en definitionsfråga vad vi menar med en nationell bibliotekspolitik. Därför kan inte jag svara ett enkelt ja eller nej på frågan om det behövs eller inte. För mig handlar biblioteksverksamhet om att göra och vilka politiska målsättningar vi än har så landar allting alltid i vad vi kan åstadkomma och jag tycker redan nu att vi gör en massa bra saker på våra bibliotek, sade riksbibliotekarien Gunnar Sahlin. Statistiken ger en del stöd för hans påstående. 2006 hade folkbiblioteken över 70 miljoner besökare, en ökning på cirka 15 procent sedan 90-talet. De flitigaste besökarna är 16 - 19-åringar. Folkbiblioteken utlåning räknas till cirka 60 miljoner, motsvarande siffra för forskningsbiblioteken är elva miljoner, en ökning på fyra miljoner på fem år. Dessutom laddades det 2006 ner 15 miljoner textdokument via forskningsbiblioteken. Men det finns också dystra fakta: försämrad läs- och skrivkunnighet, 400 nedlagda bibliotek, var femte grundskoleelev saknar bemannat skolbibliotek, andelen biblioteksfilialer har minskat med 25 procent sedan början av 90-talet. - Den fråga vi måste ställa oss är: Kommer biblioteken att fungera i framtiden? Bibliotek är tvärfrågor och har inte minst en stor social uppgift att fylla. Därför anser jag att det behövs en nationell bibliotekspolitik, säger länsbibliotekarie Maria Thörnfeldt.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!