I augusti 2024 kom Cecilia Hanssons senaste bok "Kafkalungan" - en personlig genomläsning av Kafkas samlade verk i ljuset av vår samtid.
På plats i sin barndomsstad för ett författarsamtal på Kontext har hon landat i ett snöigt Luleå och eftersom hennes föräldrar är bortresta bor hon på hotell.
– Jättekonstigt att bo på hotell. Jag menar Luleå är fortfarande "hemma", säger hon.
Men det är främst hennes senaste roman "Kafkalungan" som utkom i augusti 2024 samtalet kommer att kretsa kring, även om det blir en hel del utsvävningar om kulturens och bildningens betydelse i samtiden, förbjudna böcker och högerpopulismens frammarsch i Europa.
Men vi börjar med, närmast det besatta, förhållandet Cecilia Hansson har till Franz Kafkas författarskap.
– För mig är det hans språk och att fullständigt förlora sig i en helt annan värld. Dessutom framgår det av hans sparade brev att han var en snäll, fin och omtänksam människa. Han hade nog trivs bra med människorna i Norrbotten. Hans kynne liknar personlighetsdragen man möter i norr, säger hon.
Franz Kafkas författarskap har hon återvänt till sedan hon var i slutet av tonåren. Cecilia Hansson har en magisterexamen i tyska och har också bott och studerat i Wien och Berlin. Tyska är med andra ord hennes arbetsspråk, men att få ihop lungsjuka Kafka med hennes mormors tid på sanatorium var inte helt lätt att sy ihop till en berättelse. Lösningen blev att använda sig av sig själv, ett alter ego, som binder ihop de olika trådarna i berättelsen och hennes personliga genomläsning av Kafkas samlade verk – i ljuset av vår samtid.
– Min skrivprocess kan triggas av ett minne, en röst eller en ton. Ofta vet jag inte vad jag håller på med men under pandemin, när jag fick covid och lungkramper, kändes det som att jag förstod hur Kafka och min mormor fick kämpa för att andas. Och jag ville också göra upp med Kafkas eftermäle som en dyster person, för det var han inte.
Den stora rädslan för Cecilia Hansson var att andra Kafka älskare skulle uppleva det som att hon kidnappat deras författaridol. Istället har mottagandet av boken varit både enormt och inte minst uppskattande. Det visade sig finnas en hel community av Kafkaläsare som Cecilia Hansson nu har kontakt med.
Cecilia Hanssons morföräldrar kom från Tornedalen. "Det gör mig upprörd att sanningskommissionens slutsatser inte fått mer uppmärksamhet", säger hon.
Men även om Franz Kafka är själva ramen för berättelsen löper hennes intresse för Centraleuropa som en röd tråd. I boken "Hopplöst, men inte allvarligt – konst och politik i Centraleuropa" (utkom 2017) intervjuade Cecilia Hansson några av Europas ledande intellektuella, från Herta Müller och Péter Nádas till Marina Abramovic´ och Michael Haneke.
– Redan då hade de högerpopulistiska vindarna börjat blåsa i forna Östeuropa. Och nu, nej det går inte så bra för Europa, säger hon och skakar på huvudet.
Cecilia Hansson är en stark förespråkare för bildning som motståndshandling mot historielöshet och fake news, inte minst lyfter hon kulturens betydelse i samhällsbygget.
– Denna regerings kulturpolitik är förödande. Alla barn borde få ta del av kultur, inte bara de med kulturintresserade föräldrar, säger hon.
Samhällsintresset speglar även hennes engagemang i Svenska PEN.
– Vi har jobbat mycket med den allt aktuellare frågan om böcker som förbjuds, men jag inser ju äldre jag blir att min bakgrund i Norrbotten blir allt viktigare. Inte minst sanningskommissionens slutsatser har drabbat mig – en fråga jag höll ett seminarium om på Svenska PEN, säger Cecilia Hansson.