Få har beskrivit det så bra som poeten och författaren Folke Isaksson i diktsviten Från mörker till ljus. Tanken på en värld, rik på natur, men utan bilder. Kläder i grått, trähus i grått. Från den världen stiger en pojke in i Gammelstads kyrka. In till färgprakten och det guldglänsande altarskåpet. Tanken svindlar.
Självklart kan vi bara ana känslan, när vi står där inför bilderna på Albertus Pictors målningar i utställningen Minns mig Albertus, som öppnar i dag lördag på Norrbottens museum och som kommer att pågå hela våren.
Utställningen är producerad av Upplands museum inför förra årets jubileum. Då var det 500 år sedan Albertus Pictor dog, något som firades på många platser. Särskilt i Mälardalen, där Albertus Pictor och hans verkstad målade 30 kyrkor, varav 25 i Uppland.
Men dessutom hann denne mästermålare också med ett uppdrag i Uppsala ärkestifts yttersta utpost - Nederluleå kyrka i Gammelstad.
- Man undrar hur han hann. Kyrkomålandet var ett säsongsarbete som gjordes under somrarna. På vintern var han pärlstickare, vilket betyder att han gjorde pärlbroderier, säger antikvarien och utställningsproducenten Ingrid Zackrisson.
Högt betald
Titeln Minns mig Albertus är hämtad från en text till ett självporträtt han målade i Lids kyrka utanför Nyköping och som nu knappt låter oss ana anletsdragen.
Ändå vet man ganska mycket om Albert Målare och Pärlstickare, som han också kallades - latinets "pictor" beskriver båda hans yrken.
Han kom vandrande till Sverige där han för första gången dyker upp som borgare i Arboga, vilket tyder på att han redan då var mästare. Senare bosatte han sig i Stockholm där han gifte sig med Anna, änka efter Johan målare, och fick på så sätt tillgång både till en verkstad och en kundkrets. Affärerna tycks ha gått strålande, enligt 1501 års skattelängd var Albertus Pictor en av stadens högst betalda hantverkare.
Bästa målaren
Hans rykte spred sig snabbt. Ingen kunde som han bildsätta Bibelns berättelser i en tid när mässan hölls på latin inför oförstående gudstjänstbesökare.
- Kyrkans makt var stor och den katolska läran allenarådande. Nederluleå kyrka byggdes till exempel som en enande symbol för den svenska kyrkan och staten och var naturligtvis en bricka i ett spel om landområden i norr. Därför skickade ärkebiskopen Jacob Ulfsson upp den bästa målaren till Gammelstad, säger Ingrid Zackrisson.
Det som gör Albertus Pictor till en stilbildare är att han införde någonting nytt, nämligen en känsla av djup som tidigare kyrkomålningar hade saknat. Han målade på torr puts, men tekniken var oljemåleriets med hög- och glansdagrar som gav tredimensionellt djup.
- Under medeltiden var man rädd för tomma ytor så allt skulle fyllas med bilder som i sin tur omgavs av växtslingor. Och även om han aldrig arbetade ensam, när vi pratar om Albertus Pictors måleri menar vi hans verkstad och vi tror att arbetslaget bestod av fyra till sex personer, så är omfattningen av hans produktion osannolik, säger Ingrid Zackrisson, som lyfter fram motivens mångfald i utställningen.
Änglar och demoner
Självklart finns alla de religiösa motiven, ofta kopplade till latinska texter - en slags dåtidens Powerpoint-presentation, som Ingrid Zackrisson skriver på en av skyltarna. Tiden fokuserade på den yttersta domen och vikten att förbereda sig på nästa liv. Samma motiv dyker upp i många kyrkor och förlagor fanns i en rad tyska bokverk som Albertus Pictor var väl förtrogen med.
Men så finns alla folkliga motiv, fantasierna, djuren, änglarna och demonerna, smådjävlarna, de moraliserande budskapen.
- Man förstår att Albertus inte sett några kameler, men han målade dem ändå utifrån sin fantasi. Hans bilder ger oss framför allt en inblick i medeltidens vardag och fest, berättar om klädedräkter, seder och bruk, hur man roade sig. I Uppsala domkyrka nära till ärkebiskopen har han främst hållit sig till Bibeln, men ju längre ut i bygderna han kommer, desto mer flödar hans fantasi, säger Ingrid Zackrisson.
Kalkades över
Som en del i utställningen har Norrbottens museum fotograferat Pictors målningar i Nederluleå kyrka. Med hjälp av ett bildbehandlingsprogram har färgerna förstärkts.
- Efter reformationen kom också en ny konstsyn och kyrkomålningarna målades över. I Gammelstad tog man bort putsen 1909, visserligen försiktigt, men ändå utan tillräckliga kunskaper. Det är ett öde som drabbade de flesta kyrkor Albertus Pictor målade i, med några viktiga undantag. Med hjälp av dem kan vi förstå lite mer hur färgerna såg ut från början, säger Ingrid Zackrisson.