"Känslor sitter i kroppen, men det hjälper att ha barn som skingrar tankarna på krigets fasor i Sudan", säger konstnären Cassius Fadlabi. För honom och hans fru Karin Erixson är hopplösheten över kriget, långt från Luleå, en del av deras vardag. "Alla stridande parter använder våldtäkter och sexuellt våld som en del av deras krigsföring. Det drabbar kvinnor och barn och gör mig så förtvivlad", säger Karin Erixson.
I skuggan av kriget i Sudan pågår världens nu största humanitära kris och den snabbast växande flyktingkrisen. Men det är samtidigt ett krig som gått under radarn i medierapporteringen i väst, där kriget i Ukraina och senare Gaza präglat nyhetsflödet i svensk media.
– Det är som att människor bara orkar ta in en konflikt i taget, samtidigt visar också forskning att det finns en inbyggd rasism i vilka konflikter som bevakas, där svarta människors tillvaro värderas lägre i väst, säger Karin Erixson, konsthallschef i Luleå.
Men för henne och Fadlabi är det pågående kriget i Sudan ständigt närvarande, en sorg som genomsyrar deras vardag och också klivit in i deras konstnärskap. Fadlabi medverkade exempelvis under senaste Luleåbiennalen med en utställning på Galleri Syster där han konstnärligt gestaltade situationen i hans forna hemland, som han flydde ifrån 2003 för att söka politisk asyl i Norge.
– Jag studerade statsvetenskap och konst i Sudan och jobbade politiskt tillsammans med andra studenter för att införa demokratiska val i landet. Det blev slutligen omöjligt för mig att vara kvar, säger han.
Familjen blev dock kvar i Khartoum i huset som hans pappa byggt där han inte minst talar lyriskt om trädgårdens mangoträd hans far sådde från frö för 30 år sedan. Idag finns inget av denna familjeidyll kvar. Familjen är skingrad över världen, tvingade på flykt undan våldet där kriget mellan Sudans väpnade styrkor (SAF) och den paramilitära gruppen Rapid Support Forces (RSF) fortsätter orsaka enormt civilt lidande.
– Titta på dessa videoklipp, säger Fadlabi och letar fram en video hans bror tagit vid en familjesammankomst innan kriget.
Det är Ramadan och släkten har samlats för att äta. Fadlabis många släktingar vimlar runt i huset, där maträtt efter maträtt plockas fram – en video som andas kärlek, sammanhållning och lugn. Sedan visar han en video som tagits nyligen från hans barndomshem. Här finns inga människor, egentligen bara ett skal av väggar, där hela inredningen är fullständigt demolerad men där ett porträtt av hans far undgått förstörelsen och fortfarande hänger ensam på en vit vägg. Men kanske är det kapningen av trädgårdens mangoträd som gör allra mest ont i ett land där man svälter.
– Varför? Ja, de vill bara förstöra för människor, göra det omöjligt att återvända. Kriget i Sudan är främst ett krig om naturresurser och makt med stora internationella intressen. Sudan är ett rikt land, både på olja, guld och värdefulla mineraler där inte minst vattentillgången från Nilen är en konflikt som länder i närområdet är involverade i, säger Cassius Fadlabi.
Cassius Fadlabi och Karin Erixson flyttade till Luleå från Oslo 2022 för att komma närmare Karins familj när hennes pappa blev sjuk. Snart flyttar de till ett hus i Bensyn, ett generationsboende med Karin Erixsons föräldrar. "Fadlabi ska bli trädgårdsmästare, men mangoträd lär inte växa som i Sudan. De får vi ha i bastun", säger Karin Erixson.
Han och Karin Erixson träffades 2008 när de läste på Oslos konstakademi och startade kulturhuset "Khartoum" efter avslutade konststudier i den norska huvudstaden. Där lyfte de politiska frågor och konstnärskap från Afrika och Mellanöstern med syfte att flytta hela verksamheten till Sudan.
– "Khartoum" var ett konstcentrum i exil. Vår tanke var att starta ett konstcentrum i Sudan för att lyfta demokratiska frågor och konstnärskap. Inte minst efter den fredliga revolutionen 2019. Ord har betydelse för att bygga upp en demokrati, säger Karin Erixson.
Nu blev det inte så. Istället gick flyttlasset till Luleå år 2022 efter pandemin för att komma närmare Karin Erixsons familj och hennes far som blivit sjuk. "Familj är viktigt", betonar de båda som idag har två gemensamma söner, sex och nio år.
– Vi försöker hålla barnen utanför de värsta nyhetshändelserna. De drömmer om att kunna åka till Sudan, träffa sin farmor och se mangoträden. Den drömmen vill vi inte ta ifrån dem, samtidigt tycker jag att det är viktigt att barn förstår hur världen fungerar – att världens konflikter är en del av en stillsam vardag i Luleå. Allt hänger samman, menar Karin Erixson
"Sudan är ett rikt land på naturresurser. Det är nationens börda, eftersom det lockar till sig många internationella intressen som gärna ser ett land i kaos för att enklare kunna ta del av landets tillgångar och slippa långa förhandlingar med en regering. Därför har också exporten av guld ökat sedan det senaste kriget bröt ut", menar Cassius Fadlabi och Karin Erixson
Hon hann själv aldrig resa till det land som upptar så mycket av parets vardag.
– Vi var på väg med barnen att hälsa på min familj, men så skedde massakern i Khartoum av civila som sittstrejkande för demokrati. Istället fick vi ses i Dubai – en situation och erfarenhet så välbekant för andra i världen som tvingats lämna sina hem, säger Cassius Fadlabi.
Hans närmaste familj är idag baserad i Saudiarabien, Storbritannien, Irland och Luleå. Hans kusiner och andra släktingar främst i närliggande länder i Nordafrika. Och hans vänner???
– Jag vet inte. Men det som är svårt att förstå för många är hur en tillvaro i exil påverkar. Det handlar inte bara nedstämdhet som påverkar dina nära. Jag, min närmsta familj, bidrar också ekonomiskt till min ursprungsfamilj i förskingringen. Självklart påverkar ekonomin våra barn, här i Luleå också, säger Cassius Fadlabi.
Ekonomin, betonar paret, är dock minst sagts underordnad det livgivande att bidra. Istället lyfter de en självklarhet i en global värld som spiller över i oväntade, reella, känslomässiga och livsnödvändiga val som är högst allmänmänskliga.
– Mitt hjärta önskar åka till Sudan och reparera det hus min pappa byggde, men jag törs inte. Jag kan lika gärna bli skjuten av en 15-årig legosoldat från Tchad eller Colombia. För soldater importeras i detta krig från många olika länder.
"Tänk om människor bara lämnades ifred för att leva sina liv. Den girighet vi ser globalt är toxisk", menar Cassius Fadlabi vars ursprungsfamilj och släkt lever i förskingring på flera kontinenter i världen sedan kriget 2023 blossade upp i Sudan på nytt.
Framtiden för Sudan?
– Kriget handlar i sin nakna verklighet om girighet. Om människor, oberoende plats i världen, bara skulle få leva sin liv. Men jag är inte hoppfull. Sudan har för många naturresurser. Exporten av guld har exempelvis ökat under kriget. Ett land i kaos ger möjlighet att slippa förhandla med regeringar. Därför vinner många på detta krig, säger Fadlabi.