Man vill ju så gärna. Att det ska vara som då, att Glenn ska vara hårdrockens tuffaste kroppsbyggare, att Danzigs låtar ska balansera på en knivsegg mellan toksvängig bluesrock och djävulsdyrkan svart som trycksvärtan i en serietidning. För det var ju inte riktigt så förra gången. Eller förrförra.
Därför kommer nya Deth red Sabaoth som ett glädjebesked. På sitt nionde album har bandet åtminstone nästan övergivit det industrisound som förpestade plattorna I Luciferi och Circle of snakes. I låtar som Black candy och On a wicked night visar Glenn Danzig varför han fortfarande förtjänar sin kultstatus.
Dessvärre är kvaliteten på låtarna lika ojämn som den 55-årige sångarens röst. Där han förut hade en avgrundsdjup kraftkälla finns nu ofta bara ett ansträngt kraxande och för att täcka upp fyller Danzig låtarna med tröttsamma instrumentala partier. Det är inte "end of time" för Danzig riktigt ännu, men det inte vara långt kvar.