Nej, inte direkt. I den mån denne skådespelare (polisen Wallander i de engelska film-upplagorna av Mankells böcker) alls har regisserat tidigare så har det uteslutande handlat om barden Shakespeare. Vilken han klarar av att regi-administrera på ett minst sagt lysande och fullvärdigt sätt. Men hur Branagh har hamnat i superhjältebranschen har jag inte någon större aning om.
Men han visar sig klara sitt inhopp (?) i den rätt bråtiga, överlastade och 3d-iga genren riktigt överraskande bra. Och det är klart: när han har tilldelats filmatiseringen av en av den tecknade Marvel-koncernens mest historiskt belastade produkter, så går det ju att dra diverse icke så långsökta paralleller mellan Thor och Shakespeare - när det handlar om fadersuppror, släktfejder och diverse annat av den frejdiga sorten.
Thor (ja, det är han med hammaren) är en kaxigt krigisk och arrogant gud och son till den bistre åldringen Oden, som resolut fördriver honom ur Asgård när han misskött sig en gång för mycket. Då dundras han ner till jorden och får bli en vanlig människa där i stället. Och inte något snack om något annat heller!
Thor, som spelas (och det faktiskt riktigt bra!) av den australiske hunken Chris Hemsworth, kommer i kontakt med några forskare på jorden (Natalie Portman och Stellan Skarsgård) och det utbryter en del rätt buskisbetonade episoder när han vill ha en häst i stället för en bil och annat av den sorten. Och just när han håller på att acklimatisera sig på allvar och har blivit attraherad över galax-gränserna i Portmans forskare, så anländer ett gäng gamla polare från Asgård för att hämta hem honom. Eftersom brorsan Loke håller på att stöka till det riktigt seriöst där.
Gamle Oden spelas av Anthony Hopkins. Med iakttagande av den sortens grundliga värdighet som han inte alls har demonstrerat när han förekommit i andra filmroller av samma typ som här (då har det mest varit det till synes stelopererade som dominerat).
Och: javisst är det bullrigt och bråkigt och stökigt och dundrande högljudd musik av öronproppskrävande nivå men: det är ju så det ska vara i en superhjältefilm, av närmast matinébetonad karaktär också (ju längre in i filmen vi slussades desto tätare blev expeditionerna till toaletterna för dem med inte så stora sällskapsblåsor för de litrar med Coca Cola som så flitigt konsumerades).
Men i alla fall: Kenneth Branagh och hans team måste få klart godkänt för Thor och flera filmer i den följetongen väntar också.
Och för dem som undrar: gamle Marvels-bossen och mannen bakom alla superhjälteserierna, Stan Lee, har givetvis en sekundsnabb cameoroll även i den här filmen.
Som en ... det får ni se själva!