Allt är återvunnet
Norrbottensteaterns kabaré Glada änkans röv går i återvinningens tecken. - Största beviset är Sara Arnia och jag, konstaterar Staffan Westerberg.
INTE NYTT. Inte bara kläderna är återvunna utan också scenografin. Det mesta fanns redan på teatern.
Foto: Josefin Wiklund
Sagt och gjort, det blev en omstart. Regissören Staffan Westerberg gick i gång på alla cylindrar och så här under arbetets gång konstaterar han att han egentligen återvunnit under hela sitt teaterliv.- Ibland har jag använt gamla texter och när jag kommer till teatrar tittar jag alltid i garderoberna där jag hittar massor av grejer. Det är mycket som görs i onödan numera, säger han och avslöjar sedan plötsligt att allt inte alls är återvunnet, hans tofflor är helt nya.- Jag kunde inte låta bli, säger han sedan medan ögonen glittrar.Förklaringen till de nya skorna är enkel enligt Ina Andersson, Staffan Westerberg har storlek 46.Hockey och virkade dukar
Trots att pjäsen utspelar sig under sent 1950-tal har det inte bara varit att sy utifrån en idé då karaktärerna i pjäserna måste vara trovärdiga. När Ina Andersson sitter vid skrivbordet och skissar vet hon heller inte att de kommer att hitta just det plagget utan hon får utgå ifrån hur det skulle kunna vara. Särskilt roligt har barnbarnen "von Trapps" kläder varit.- Det är lite prilligt, rosetter och barnbarn som är kammade och fina. Det är 1970-tal och Luleå hockey tillsammans med mormors virkade dukar, det finns en uppsjö av det på second hand, säger hon.Vägg blev vind
Scenografen Mona Blombäck tycker att arbetet med återvunnet material är en utmaning. Hon berättar att bakväggen knappt han komma ut från föreställningen Måsen innan den blev en vindsvåning på biografteatern Saga i Nygatsbacken (nuvarande Åhléns parkering). Ridån i sin tur är en riktigt gammal sammetsridå som sytts om lite grann. - Filmklippen, Charlie Chaplin och Lassie, är också ett slags återvinning då de visats på gamla Saga-teatern, säger Mona Blombäck.
Så jobbar vi med nyheter