Fett med maximala specialeffekter
Egentligen borde specialeffekterna ha nämnts i samband med skådespelare-raden ovan, för det är de som märks mest och tar garanterat störst plats i den här filmen.
Foto: Abbot Genser
likafullt. Trollkarlens lärling är för övrigt en film smackfull med äventyrlig action, fantasifull fantasy och (som ju i och för sig redan nogsamt påpekats) ungefär hur många smarta special-effekter som helst. Nicolas Cage lyckas se vederbörligen härjad ut som den 1300-årige trollkarlen Balthazar Blake, som måste ta hjälp av den om sina trollkarlskrafter inledningsvis helt ovetande unge fysik-studenten Dave Stutler (Jay Baruchel) för att kullkasta (bokstavligen, faktiskt) den ondsinte trollkarlen Maxim Horvaths (Alfred Molina) sinistra planer på att störta både New York och, i förlängningen, resten av världen i fördärvet också. Manuset innehåller en del vitsiga ordvändningar som "hmm, det var ett tag sedan man såg det ungerska spegeltricket senast" och det finns även en betryggande nördfaktor i filmen, som lyfter den med viss marginal från de allra mest mekaniska uppräknandena av special-effekter ovanpå special-effekter. I det oändliga. Och förresten: det är verkligen likvärdigt med lekfullt hokus-pokus när de här trollkarlarna brakar loss och förvandlar en leksaksdrake i en parad i Chinatown till en verklig sådan; får de skulpterade örnarna på Chrysler-skyskrapan att bli levande och sänder i väg brons-tjuren från Wall Street till stridslysten attack. Det känns också som mycket motiverat att filmen är tillåten från elva år. Det är absolut den sortens film.
Trollkarlens lärling Regi: Jon Turteltaub Skådespelare: Nicolas Cage, Jay Baruchel, Alfred Molina, Teresa Palmer, Alice Krige, med flera.
Filmstaden, Luleå
Betyg: Tre hästar
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!