År 2021 kom Ann-Helén Laestadius elfte bok "Stöld" som handlar om renskötardottern Elsa. En berättelse som skildrar samernas liv och utsatthet och just nu står inför en stor lansering på andra sidan Atlanten – en bok som också kommer att filmatiseras av Netflix efter ett manus av Peter Birro. Samtidigt kommer den andra fristående delen i hennes tänkta Sápmi-triologi. I boken "Straff" låter hon den samiska erfarenheten från dåtidens nomadskola ges plats.
– Berättelsen sköljde över mig när jag återvände hem till Silkimuotka sommaren 2021när jag började bläddra i mammas gamla fotoalbum från hennes tid på nomadskolan i Lannavaara, säger Ann-Helén Laestadius.
Och det är en mörk del av den svenska historien som målas upp när läsaren får följa de fem renskötarbarnen Else-Maj, Anne-Risten, Nilsa, Marge och Jon-Ante som sju år gamla tas från sina familjer och tvingas iväg till nomadskolan på 1950-talet. Tryggheten byts ut mot en tillvaro av fysisk och psykisk misshandel av en elak husmor som styr internatet med järnhand. Ingen i den övriga personalen vågar sätta sig upp mot hennes beslut där barn agas för minsta lilla, inte minst om de talar samiska.
– Den misshandel som sker i boken har skett i verkligheten, även om den husmor jag skriver om är ett litet hopplock av flera husmödrar som jag hört talas om och som hade makten över nomadskolans barn, säger Ann-Helén Laestadius.
Hon har själv inte gått på nomadskola, men säger samtidigt att hon på ett sätt gjort det, eftersom konsekvenserna lever kvar i generationer.
– Jag, liksom andra barn till drabbade, har påverkats. För min del ledde det till att jag inte fick lära mig samiska. Barnen som gick i nomadskola fick lära sig att skämmas över sin kultur och sitt språk. Den sorgen är fruktansvärd att bära och med mitt rättspatos har jag svårt att acceptera det som hände. Jag vill med min berättelse söka en sorts upprättelse, säger hon.
Hon är noga med att poängtera att det handlar om en fiktiv berättelse om fem barn som läsaren även får möta på 1980-talet – där alla valt olika vägar i livet för att glömma traumat som satt spår i deras liv. Samtidigt bygger berättelsen på verkligt upplevda händelser.
– Alla jag talat med vittnar om våldet. Om man inte själv blev slagen, har man bevittnat andras bestraffningar. Den maktlösheten som dessa barn fick utstå är svår att förstå. Det förekom ju också mobbing bland barnen och det måste ha varit helt fruktansvärt att inte kunna gå hem efter skoldagens slut och tvingas vara med sina plågoandar i månader.
Jon-Ante var den första karaktären som uppenbarade sig för författaren – en pojke som är utsatt både av husmor och andra barn – vilket leder till utanförskap och ensamhet i vuxen ålder. Dessutom belagd med en tystnadskultur som Ann-Helén Laestadius hoppas på sikt ska luckras upp.
– Många med mig har upplevt den tystnad som omgärdar upplevelser på nomadskolan. Jag tror att den tystnaden är farlig. Människor skulle må så mycket bättre om man kunde tala om det varit med om och bearbeta händelser i det förflutna, inte minst med tanke på den psykiska ohälsa som finns i det samiska samhället.
"Straff" är alltså den andra boken i den tänka trilogin om den samiska erfarenheten i Sápmi, men troligen påbörjas den tredje boken först nästa år.
– Det har varit otroligt mycket runt boken "Stöld" samtidigt som jag låg sjuk i covid hela sommarsemestern. Jag längtar mycket efter att åka upp till byn och bara vara, säger Ann-Helén Laestadius.