”Jag blev inkallad till I 19 och fick utbildning till jägarsoldat och deltog i beredskapen fram till freden 1945. Jag var inkallad i tre år och det jag såg och upplevde där är minnen som i mångt och mycket har påverkat mitt liv”.
Citatet är hämtat från Luleåbon Sten Losenbergs nyligen utgivna bok ”Bakom rubrikerna – livsöden i skuggan av krig”. Losenborg debuterade 2012 vid 89 års ålder (svenskt rekord?) med ”En man och hans liv”, och därefter har han varje år skrivit böcker om sina upplevelser som jägarsoldat och om andra människors levnadsöden under kriget. Han vill påminna oss om vad som hände under andra världskriget på våra breddgrader, och i årets bok redogör han också för senare konflikter.
Losenborg arbetar som en forskare, han läser polisrapporter på Riksarkivet och intervjuar människor. Men bakom denna torra saklighet hör läsaren en varnande röst: De här vidrigheterna får vi inte glömma bort! Vi måste lära av historien!
”Bakom rubrikerna” är en innehållsrik liten bok på knappt 100 sidor som i ord och bild beskriver händelser för inte så länge sedan. Kommunistskräcken i Sverige kommenteras, den som ledde till interneringsläger som Storsien i Norrbotten och till attentatet mot Norrskensflamman. Tidningarna vägrade ta in dödsannonser för offren, något som verkar svårbegripligt i vårt efterhandsperspektiv. Den märkliga Enbomsaffären får en kortfattad beskrivning. Efterlevande till troligen oskyldigt dömda har fortfarande inte fått upprättelse.
De baltiska staternas öde under andra världskriget skriver Losenberg också om, och speciellt intresserar han sig för den estniske ”quislingen” Hjalmar Mäe och återger ett antal polisrapporter från SÄPOS tydligen fruktlösa jakt efter honom. Här får läsaren själv försöka dra sina slutsatser. Losenborg återger dessa tämligen tradiga rapporter i stort sett utan kommentar.
Hans intervjuer med människor som berättar om världshändelsernas följder för deras liv är intressantare läsning. Resultatet är en rad kortfattade och koncentrerade berättelser som var och en skulle kunna ge stoff till både romaner och längre dokumentärer. Det må gälla den norske bonden Knut Halvadsens flykt undan de skoningslösa tyskarna som slaktat hans boskap och bränt hans gård, eller den syriska kvinnan Yousra som först flydde undan Israels ockupation av Golanhöjderna och senare från det syriska inbördeskriget. Eller berättelsen om prästen i Råneå som i sin ungdom tagit värvning i Främlingslegionen och som sedan verkat som missionär i Argentina.
Verkligheten överträffar som vanligt dikten.