Så resonerar Maurits Nyström, tidigare lektor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet. Tillsammans med fotografen Pär Domeij och skribenten och kritikern Jan-Olov Nyström har han skrivit boken Gammelstad – Kyrkstad och Världsarv.
– Aldrig tidigare har framväxten av kyrkstaden satts i ett europeiskt perspektiv, säger han.
Det är via en lång indiciekedja som Maurits Nyström under en lång forskarkarriär förklarar tillkomsten av kyrkstaden i Gammelstad med stark koppling till den europeiska utvecklingen.
– Det är först på 1600-talet det finns säkra skriftliga källor från Gammelstad men eftersom kyrkstaden redan då fungerat i 150 år finns en stark indiciekedja av sammanträffanden med den europeiska utvecklingen, menar han.
För precis som man i Europa under tidig Medeltid skapade samhällsinstitutioner som domstolar, förutom kyrkobyggnader för religionen, gjorde man detsamma i Sverige och övre Norrland, om än hundratalet år senare.
– Man brukar säga att stadsbildning och byggandet av samhällsinstitutioner spreds norrut över Europa som ett atlantiskt lågtryck.
Tillkomsten av kyrkstaden i Gammelstad, menar han, är dock fylld av paradoxer.
– Det var glest befolkat. En dålig plats att bosätta sig på rent näringsgeografiskt – primitiv teknik och låg avkastning på det man odlade. För att överleva var man tvungen att vara mångsysslare. Ingen kunde leva endast av jordbruk. En stad kräver ett överskott av varor för att bygga ett permanent stadsliv.
Å andra sidan var just den karga verkligheten som ställde krav på mobilitet av dess befolkning just förutsättningen för kyrkstadens uppkomst.
– Människan är rationell. Man skapade helt enkelt en tillfällig urbanisering eftersom man hade stor erfarenhet av tillfälliga boenden där trosfrågorna kombinerades med andra krav och nyttigheter.
Kyrkstaden, menar Maurits Nyström, var en plats där man kunde uttrycka högre syftet som sin tro, men också betala skatt, gå på marknad och passa på att fria.
– Hormoner, ungdom och många nya bekantskaper har alltid skapat en stark dynamik. Det handlar om att kyrkstaden bjudit på många funktioner som människor haft ett starkt behov av.
Han lyfter ytterligare en paradox – att kyrkstaden knappt förändrats, medan samhället i övrigt sedan år 1490 genomgått banbrytande förändringar.
– Det är märkligt och svårförklarat. Kyrkstaden har aldrig varit del av marknadsekonomin. Stugorna säljs för samma pris år efter år. Ändå verkar det funnits en vilja att bevara dessa trähus som på något sätt verkar tala till den moderna människan.
Trots allt vilar det ständigt ett hot över kyrkstaden. Det krävs samhälleliga institutioner som värnar dess bevarande.
– Kyrkstadens betydelse var förvisso mycket större förr men jag tror att samtiden har behov av liknande kulturella reservat som kan erbjuda en sorts asyl i tiden.