Varje liv kan vara annorlunda

Varje liv hade kunnat vara annorlunda, även om det leder till samma död. Det borde vara devisen över Jenny Erpenbecks roman ”Natt för gott”.

Stor berättelse. Jenny Erpenbecks roman ”Natt för gott” är en berättelse om Europa och Ryssland, socialism och flykt, om pogromer, förintelse och krig.

Stor berättelse. Jenny Erpenbecks roman ”Natt för gott” är en berättelse om Europa och Ryssland, socialism och flykt, om pogromer, förintelse och krig.

Foto: Katharina Behling

Litteratur2016-03-14 11:30

Döden är gemensam, men allting skiljer sig dessförinnan. I bokens inledning är 1900-talet alldeles nytt och ett litet barn barn dör i en stad i Galizien och sorgen sliter sönder den unga modern.

Men om inte? Vad hade det blivit för liv? Om detta skriver Erpenbeck en berättelse om det judiska, om de olika liv som ändå kunde fogas samman av världspolitik och säregenheter hos en individ från 1900-talets början. En berättelse om Europa och Ryssland, om socialism och flykt, om pogromer, förintelse och krig. Men märkligast av allt – en berättelse om kvinna och liv i detta omvälvande sekel.

Och livet är inte ett utan flera, Erpenbeck skriver i det kontrafaktiska, låter flickan leva och konstruerar ett antal möjliga liv hon hade kunnat följa. I en version är hon ung aktivist som flyr från Wien (dit familjen flyttat) till Moskva och naturligtvis går under i Stalins Gulag, i en annan blir hon framgångsrik partiförfattare i Östtyskland, med ett långt liv och en ärorik begravning dit statens främsta skickar kransar. I ännu en version dör hon ungt och melodramatiskt i ett Wien, präglat av habsbursk undergångsromantik och självmordsdrömmar.

Eftersom existensen av ett ”om” i det mänskliga livet föder både ödets nyckfullhet och frihetens problem så blir de alternativa liven också en reell möjlighet, en mångfald där de små valen ger oöverstigliga konsekvenser och slumpen snickrar orimliga ramar.

Som allra bäst fungerar den litterära, kontrafaktiska metoden i de avsnitt som gestaltar det försvunna öst, Erpenbeck föddes i Östberlin 1967 och inifrånstämningen i östskildringarna känns aldrig fiktiv.

Boken består av fem delar, fem alternativa liv som speglas i varandra, som för en dialog över tiden, möjliggör livet och omöjliggör döden. I den första berättelsen flyr det döda barnets far undan katastrofen och emigrerar till Amerika, i den sista berättelsen dör en nittioårig, judisk kvinna på ett vårdhem i Berlin, gammal och mätt av år. Det lilla barnet har inget namn, nittioåringen som även överlever murens fall har åtminstone ett efternamn – fru Hoffman.

Litteratur

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!