Sture Allén har avlidit

Svenska Akademiens tidigare stĂ€ndige sekreterare Sture AllĂ©n har avlidit, uppger familjen för TT. Under ett och ett halvt decennium var han Akademiens ansikte utĂ„t – men framför allt var han en pionjĂ€r inom den moderna, digitala ordboksverksamheten.

Sture Allén blev 93 Är. Arkivbild.

Sture Allén blev 93 Är. Arkivbild.

Foto: Jonas Ekströmer/ TT

Litteratur2022-06-20 11:57

”VĂ„r Ă€lskade pappa och make, Sture AllĂ©n, har i dag lĂ€mnat oss i stor sorg och saknad. Efter en tids sjukdom somnade Sture in i all stillhet omgiven av sin familj. VĂ€nligen respektera vĂ„rt behov av lugn i denna svĂ„ra stund”, skriver familjen i en kommentar.

Sture Allén var sprÄkforskare och professor i sprÄkvetenskaplig databehandling i Göteborg mellan Ären 1972 och 1993. Han blev ledamot i Svenska Akademien 1980 och var dess stÀndige sekreterare mellan 1986 och 1999.

Under sina Är som stÀndig sekreterare arbetade Allén aktivt med att uppmuntra allmÀnhetens intresse för sprÄk, han var bland annat ofta gÀst i flera tv- och radioprogram och publicerade gÀrna sprÄkvÄrdande artiklar.

– Han Ă€r en av dem som suttit lĂ€ngst i Akademien, han tog sitt intrĂ€de 1980, det Ă€r vĂ€ldigt lĂ„nga perspektiv, sĂ€ger Mats Malm, stĂ€ndig sekreterare i Svenska Akademien till TT.

"Fantastisk person"

Vid sidan av sitt ledamotskap var Allén ledamot av Nobelkommittén frÄn 1987 till 90-talets slut. Han var Àven ledamot av flera andra svenska och utlÀndska akademier.

Under Sture Alléns tid som stÀndig sekreterare uppstod den sÄ kallade Rushdiefejden, dÄ en del ledamöter menade att Akademien offentligt borde fördöma den fatwa som riktats mot författaren Salman Rushdie frÄn iranska religiösa ledare. Konflikten ledde till att Kerstin Ekman och Lars Gyllensten frÄn 1989 lÀmnade arbetet i Svenska Akademien. Senare följde Knut Ahnlund deras exempel.

– Att man inte ville försvara en författare av rĂ€dsla för att ta politisk stĂ€llning, det Ă€r en skandal som blir större varje gĂ„ng man tittar pĂ„ den, sĂ€ger författaren Ulrika Milles till Kulturnyheterna i SVT efter AllĂ©ns bortgĂ„ng.

HÀndelserna kring Rushdie intrÀffade före Mats Malms tid som akademiledamot, den "komplicerade historien" har han inte sÄ bra koll pÄ, sÀger han. DÀremot har han haft stort personligt utbyte av Sture Allén lÄngt innan han sjÀlv blev invald.

– Vi arbetade tillsammans i styrelsen för Svenska vitterhetssamfundet till exempel, han var en fantastisk person pĂ„ att bĂ„de vara vĂ€nlig och observant och strukturerad pĂ„ mötena – han kunde leda möten framĂ„t. Jag tog djupt intryck av honom frĂ„n första början.

Höll pÄ reglerna

Alléns pionjÀrarbete inom datalingvistik och lexikografi vÀckte internationell uppmÀrksamhet och 1975 grundade han SprÄkbanken. Den har varit helt central för sprÄkvetenskapens utveckling, enligt Mats Malm. Att man i dag kan söka digitalt i Akademiens tre ordböcker hade till exempel inte fungerat utan Alléns insatser.

– Det som Ă€r riktigt stort Ă€r att han faktiskt utvecklade sitt Ă€mne nordiska sprĂ„k till nĂ„got helt nytt, den sprĂ„kvetenskapliga databehandlingen. DĂ€r var han lĂ„ngt före sin tid och det pĂ„verkade ocksĂ„ arbetet i Akademien, sĂ€ger Mats Malm.

Även författaren och Akademiledamoten Per WĂ€stberg pekar pĂ„ Sture AllĂ©ns stora insats för att tillgĂ€ngliggöra ordböckerna digitalt.

– Det var hans passion att genomföra det, sĂ€ger han och lĂ€gger till:

– Han var den formellaste av oss alla och höll mycket pĂ„ alla regler och stadgar och ville inte avvika frĂ„n dem. Han var helt koncentrerad pĂ„ att digitalisera ordboken och Svenska Akademiens ordlista. Det var vĂ€ldigt viktigt men för oss som var okunniga författare var det en annan vĂ€rld.

Sture Allén blev 93 Är.

Fakta: Sture Allen

Född: I Göteborg 1928.

Blev filosofie doktor i nordiska sprĂ„k vid Göteborgs universitet 1965 och var professor i sprĂ„klig databehandling vid Statens humanistiska forskningsrĂ„d 1972–1979 samt i sprĂ„kvetenskaplig databehandling vid Göteborgs universitet 1979–1993.

Han var var en av landets första humanister att genomgÄ en ordentlig datautbildning, pÄ Chalmers tekniska högskola. Han initierade ett flertal datorstödda lexikala projekt och grundade SprÄkbanken 1975.

Egna verk i urval: “Grafematisk analys som grundval för textredigering” (1965), “Johan Ekeblads brev till brodern Claes Ekeblad 1639–1655” (1965) och “Nobelpriset i litteratur. En introduktion”, skriven tillsammans med Kjell Espmark 2001.

Valdes in pÄ stol 3 i Svenska Akademien 1980. EftertrÀdde sprÄkforskaren Carl Ivar StÄhle.

StĂ€ndig sekreterare 1986–1999. Ledamot av NobelkommittĂ©n 1987–1999.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!