Litteratur
Luleå kommun
Stadsarkivets Årsbok 2022–2023
Professorn i teknikhistoria, Staffan Hansson, beskrev i den förra årsboken näringslivets utveckling i Luleå under åren 1920–1945. Tillkomsten av NJA i början av 1940-talet blev en avgörande händelse.
I den nya årsboken fortsätter Hansson sin grundliga framställning och behandlar åren 1945–1969 i en uppsats på 100 sidor, som krävt mycken forskning i arkiven.
Det råder ”ingen tvekan om att det är stålet, malmen och hamnen som utgör ryggraden i dagens Luleå”, skriver Hansson i sin sammanfattning av utvecklingen, medan den tidigare omfattande trävaruhanteringen har minskat i betydelse. Tillkomsten av högskolan i Luleå 1971, idag Luleå tekniska universitet, har också haft stor betydelse för Luleå och regionen.
Historikern Mauritz Nyströms bidrag i årsboken, ”Jordbruket i Lulebygden 1750–1900. Den stora omdaningen”, beskriver de förbättrade förutsättningar för näringen som skiftesreformerna och avvittringen medförde.
Avvittring var den process genom vilken enskildas mark skildes från statens. Nya byar och nya gårdar bildades på ledig mark. Nyström tar Avan som exempel. Där fanns 13 gårdar 1750, hundra år senare 38. Jordbruksarealen ökade genom omfattande nyodling och tack vare förbättrade markberedningsmetoder höjdes spannmålsproduktionen.
Men andra tider skulle komma. Jan-Olov Nyström berättar i sin läsvärda skönlitterära essä ”För sista gången”, om arbetet med den sista slåttern på föräldrarnas bondgård i Antnäs på 1960-talet. Nyströms text utgår från hans fotoalbum, de bilder han tog med kameran som han fick i konfirmationspresent.
Det är en vemodig och personlig berättelse om hur ett småbruk försvinner. Samtidigt är den allmängiltig, avvecklingen av små olönsamma jordbruk skedde i hela landet vid denna tid.
Jan-Olov Nyström minns också sin söndagsskola och juniorgrupp på 1950-talet i EFS regi i missionshuset i Antnäs. I essän ”På väg in i arkivet” berättar han om bildvisning från missionsarbetet i Tanganyika med spännande foton av lejon och giraffer.
Det var inte så mycket väckelse utan mest hobbyverksamhet och frågesport, skriver Nyström. En landsbygdens religiösa kultur, som fanns inte bara i Antnäs utan lite varstans i Sverige. Själv har jag liknande upplevelser från Värmland vid ungefär samma tid.