Spanska sjukan och andra historiska tablåer

”Hekneväven” är fortsättningen på Lars Myttings berättelse från bergsbyn Butangen i Norge, den som inleddes med den lika romantiska som tragiska ”Systerklockorna”.

Lars Mytting är aktuell med den andra boken från bergsbyn Butangen i Norge, den som inleddes med berättelsen ”Systerklockorna”.

Lars Mytting är aktuell med den andra boken från bergsbyn Butangen i Norge, den som inleddes med berättelsen ”Systerklockorna”.

Foto: Svein Finneide

Litteratur2022-05-24 16:30

Litteratur

Lars Mytting

Hekneväven

Översättning: Lotta Eklund

Förlag: W & W

Nu är det tidigt 1900-tal, byns gamla stavkyrkan klingar i Dresden som ett avlägset kulturarv, i nykyrkan står prästen Kai Schweigaard i predikstolen och ivrar för aktsam modernisering och på botten av Løsnesvatnet ligger fortfarande den sörjande, andra kyrkklockan, den som mist sin tvilling.

Schweigaard har inte glömt sin Astrid, kärleken från storgården Hekne, och inte har han glömt sägnen om Hekneveven, som framställdes för hundratals år sedan av tvillingsystrarna Halfrid och Gunhild Hekne. Väven är borta, men halvkvädna visor säger att den finns kvar, och närmare än någon förstår. Den visar världen som den är och den visar hur prästen i Butangen en gång ska dö. 

Mytting har kvar sin förmåga att osökt berätta om historiens människor så att man hart när tror att han träffat dem. Hans psykologi är av det rättframma och enkla slaget, men hans realism mildrar intrycket av fyrkantighet. Han har ett antikvariskt överjag som tvingar fram långtråkiga, men sakliga, beskrivningar av sådant som dåtida jaktgevär med ypperliga egenskaper. Det fungerar sådär, likaså fungerar historiska referenser som den om ett blodigt 1600-talsslag i Norge, eller om det hellre ska kallas massaker på en grupp skottar – ja det fungerar sådär. Ungefär som historisk namedropping. 

Riktigt bra är Mytting när han tecknar personporträttet av Astrids son Jehans, direkt långsökt och schablonartad är han när tvillingbrodern Edgar ska staga upp dramatiken och intrigen. Den förmodat döde Edgar är en nödlösning, som ett knep i en streamad serie. 

Nåja, modernisering, elektrifiering, nybyggt mejeri och lagom mycket kulturarv, det försvann med stavkyrkan. En hel del dramaturgisk övertydlighet, stundtals svag psykologi och förutsägbart ond och goda i intrigen. "Hekneväven" är en arbetsprestation som duger för de mer avkopplande stunderna, den kommer inte upp i "Systerklockornas" nivå. 

Ovanligt välskrivna historietablåer, till och med om spanska sjukans ohygglighet, och med ödet som ensam regissör, där någonstans befinner sig "Hekneväven". Nu väntar en tredje och avslutande (?) del. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!