Bágo är det lulesamiska ordet för just ord, i plural. Och i år är det fem år sedan den samiska bokfesten Bágo in Books ägde rum för första gången. Efter att samisk litteratur gått kräftgång på svenska sidan av Sábme i decennier har på senare år det ena initiativet lett till nästa, och det samiska berättandet når numera fler och längre. Under helgens litteraturfestival kunde bland annat ett sedan pandemin uppskjutet samtal äntligen hållas, nämligen det med mellan serieboksförfattaren Mats Jonsson och den skogssamiska jojkaren och renskötaren Jörgen Stenberg från Malå, modererat av renägaren och politikern Henrik Blind. Rubriken var Jakten på skogssamernas story. I sin förra året Augustprisnominerade bok berättar Mats Jonsson om sin egen släkts öde inom ramen för den av undanträngning och tvångsassimilering hårt drabbade skogssamiska kulturen. Något som Jonsson kallar för kulturellt folkmord.
– Skogssamernas öde har varit att vara i vägen. Det blev en spillra kvar, men också en glöd att blåsa liv i. Min första reaktion när jag som liten fick höra att vi var skogssamer var besvikelse, men under min research till boken insåg jag att har blivit programmerad att reagera så, sade Jonsson.
Jörgen Stenberg uttryckte stor tacksamhet för Mats Jonssons bok, men lyfte också fram värdet i att inte låta böcker ersätta det traditionella samiska berättandet, som de muntliga historierna som förmedlas hemma vid köksborden. Här fick han stöd av Tina Harnesk, debutant med sin roman Folk som sår i snö, som också var tydlig med att både jojk och annat samiskt berättande borde räknas för samma som litteratur. Harnesk samtalade med en annan debutant, Ella Maria Nutti, som i vintras gav ut Kaffe med mjölk. Både Harnesk och Nutti är nominerade till Adlibrispriset i kategorin Årets debutant. Ella Maria Nutti reflekterade kring att man som samisk författare ofta förväntas lyfta fram det samiska.
– Det kan vara skönt att bara låta det finnas där, utan att göra så stor grej av det, sade hon.
Från norsk sida berättade Inga Ravna Eira om författarprojektet som har kommit att utvecklas till en författarutbildning vid Sámi Allaskuvla. Polarbibblos Miliana Baer berättade om hur webbsidan hjälper barn till språkinlärning. Organistprofessorn Karin Nelson berättade om arbetet med en föreställning i musik och text om sitt återfunna samiska arv. Författaren och konstnären Katarina Pirak Sikku och slöjdaren och konstnären Fredrik Prost, som snart ger ut sin bok om samiska trummor, samtalade under ledning av Erika Unnes på temat försoning. Det kom delvis att handla om att hitta sin egen kraft utan att invänta den andra parten, som ofta är staten.
– Försoning med staten ser jag som ganska långt borta. Men att till exempel återta trumman som ett bruksföremål, eller prata den samiska man kan, är sånt som ger kraft, sade Fredrik Prost.
Katarina Pirak Sikku citerade drottning Kristina: Den som går sina egna vägar behöver ingen karta.
– Vi gör det här själva. Och jag skulle vilja att vi inte alltid behöver leva under den här tyngden av övergrepp. Jag vill vara på en plats där vi slipper bära detta, och istället bara får vara glada.