– Jag har hållit mitt bokprojekt hemligt eftersom jag vet vilket nålsöga man måste igenom för att ges ut på ett stort bokförlag som Polaris, säger hon.
Tina N Martin är född och uppvuxen i Boden – en plats hon återvänt till efter studier på dans- och cirkushögskolan i Stockholm. Nu bor hon tillsammans med sin make Manuel och två döttrar i ett "drömhus", som hon själv uttrycker det, i Svartbyn.
– Det är den tidigare ägaren som rustade upp huset från sent 1800-tal som tidigare stått i centrala Boden. Han blev kär och vi fick till vår lycka köpa huset, säger hon.
Men det är hennes debut som författare denna intervju ska handla om – även om Tina N Martin främst identifierar sig som dansare.
– Jag har dansat sedan jag var sex år och nu undervisar jag i dans och svenska på estetiska programmet i Luleå. Dansen är mitt liv, säger hon.
Planen var att hon även skulle läsa in religion för att ha ytterligare ett ben att stå på i sin roll som gymnasielärare, men när det var dags att söka den sista kursen för att få behörighet att undervisa i religionskunskap var motivationen i botten.
– Manuel frågade mig vad jag ville göra och jag berättade att jag ville skriva en bok. "Gör det då", sa han.
En berättelse med avstamp i hennes religionsstudier hade redan börjat ta form efter att hon börjat intresserar sig för sekter och sektbeteenden.
– Det handlar om en långsam nedbrytningsprocess där sektledaren över tid tar kontrollen över sina medlemmars liv. Egentligen samma beteende man ser i våldsamma nära relationer eller för den skull i samtiden där vi sett högerextrema krafter som långsamt flyttar fram sina positioner, säger hon.
I fokus för hennes berättelse står ett syskonpar som tillsammans med sin mamma tas emot hos en frireligiös församling i Norrbotten i början på 1970 i Boden. En händelse som kommer att vara betydelsebärande för framtida skeenden när läraren Eva Vendel hittas död, hängande i en takkrok.
– Jag hamnade en gång på middag med en chef för socialtjänsten i en stor svensk kommun. Hen konstaterade krasst att lagen är skriven för vårdnadshavarna, inte barnen, trots sårig uppväxtmiljö. Det satte sig i mig – att barn fortfarande inte har bättre rättigheter. Det är bara att se vad som hände "Lilla hjärtat", säger hon.
Erfarenheter från sitt yrke som lärare har också påverkat henne, inte minst att det nästan alltid finns förklaringar till beteenden även om de är oförlåtliga.
– Det är de allmänmänskliga relationerna som intresserar mig. Dessutom är det roligt att berätta och just kriminalgenren passar bra till att beskriva relationer och samhällsproblem. Jag älskar själv gåtor och klurigheter, säger hon.
Redan nu skriver hon på en andra bok där kriminalinspektör Idun Lind och hennes närmaste kollega Calle Brandt får nya mord att utreda när en torterad man hittas under Bergnäsbron i Luleå.
– Ärligt har jag umgåtts mer med Idun och Calle än andra människor under pandemin. Jag tänker på dem och deras värld dagligen, säger hon.
Det är också hennes förmåga att skriva snabbt, var och när som helst som gjort att hon klarat av att slutföra en manus parallellt med arbetet som lärare och familjeliv.
– Jag skriver varje dag oavsett. Pandemin har skapat mer tid eftersom jag inte behövt pendla till Luleå och det går att skriva en sida i de 15 minuter långa pauserna mellan fotbollsmatcherna under VM. Eller i bilen när mina tjejer tränar fotboll, säger Tina N Martin.