– Det är en riktig lässkatt som väntar. Julklapp är bara förnamnet. Det är jätteroligt att få vara med och det är i ett mycket, mycket fint sällskap, säger Mikael Niemi.
Medan många andra har fått kasta in handduken har Norrbottens museum obrutet gett ut årsböcker under hundra år. Temat har varierat men fokus har alltid varit att med olika perspektiv skildra Norrbottens historia, kulturarv, kulturmiljöer samt även ge samtida utblickar. Nu lanseras årsboken ”Norrbotten 2022”, med temat ”Årsboken 100 år”.
– Målsättningen har varit att visa upp den ämnesbredd vi har och våra tre inhemska kulturer – svenska, samiska och tornedalsfinska – och de olika bygderna i vårt län, säger redaktören Per Moritz.
Den fysiska boken på närmare 400 sidor hade fastnat i transporten från tryckeriet i snökaoset i höjd med Gävle, men det 50-talet personer som kom till bokreleasen hade chansen att teckna sig för en bok ändå och få den hemskickad efteråt.
Jubileumsboken består i huvudsak av ett urval äldre texter från varje decennium. Det handlar om hembygd, hemslöjd, Överkalixmåleri, arkeologi, arkitektur, vattenkraftsutbyggnaden och om berömda konstnärer.
Gunnar Kieris text handlar om hans barndom i en laestadiansk uppväxtmiljö, Eva Gradin har skrivit om folkhemmet och Lars Hedström och Svante Lindqvist om en dansbana. Charlotte Kalla berättar om sin skidkarriär.
I boken finns också tre nya artiklar. Konstnären Katarina Pirak Sikku har skrivit kapitlet "Renmärket och min samiska identitet".
Mikael Niemi har skrivit en krönika om gruvan i Kaunisavaara som ingen trodde på när han var liten. När han var barn på 1970-talet i Pajala delades det ut stenciler med valpropaganda i brevlådan med texten "Vi kommunister kräver – Öppna gruvan i Kaunisvaara".
– Det hade lika gärna kunnat stå "Vi kristdemokrater kräver Jesu återkomst".
Idag när vi står med facit i hand visade det sig att det inte alls var en omöjlighet.
Bokens allra första kapitel skrevs av dåvarande landshövding Karl Gösta Malm och cirkeln sluts när landshövding Lotta Finstorp avslutar med kapitlet "Norrbottens dåtid-nutid-framtid".
– Det här är ett fantastiskt tidsdokument, en otrolig samling av norrbottnisk historia, säger projektledaren Nils Harnesk.