Det var en lång kö som ringlade av människor som ville köpa boken "Glöm aldrig Tintin" under boksläppet på Rutviks bygdegård i helgen.
Det är drygt ett år sedan Tintin mördades av sin pappa. Sedan dess har Sanam Gharaee, inte bara rest sig, utan dessutom dragit igång den ideella föreningen Lex Tintin och skrivit en bok tillsammans med författaren Sofia Rutbäck Eriksson.
"Glöm aldrig Tintin" har av flera recensenter utsätts till årets viktigaste bok. "Jag är överväldigad. Det kom så många", säger Sanam Gharaee.
– Jag är helt överväldigad över att så många sökt sig hit. Men visst, jag är mentalt trött, säger Sanam Gharaee med tårar i ögonen.
För det är en känslosam tillställning, där många skratt blandas med allvar runt borden i byns bygdegård. Det är ett kakkalas med färg, blommor, ballonger, gåvor och inte minst kramar och andra ömhetsbetygelser, i ett rum där det allvarsamma minnet av Tintins liv och öde är högst närvarande.
Neva Ström, snart 12 år, var Tintins kusin. Det var jättejobbigt när han dog. Jag tyckte jättemycket om honom. Han var snäll och rättvis, säger hon.
– Jag tyckte så mycket om Tintin. Han var snäll och rättvis. Efter hans död har det varit jättejobbigt, säger snart 12 år gamla Neva Ström, kusin till Tintin.
Hon sitter vid ett bord där man säljer tröjor, pins, nyckelringar och keramik till förmån för föreningen Lex Tintin och bär en av de guldberlocker som ingår i ett hjärta som delats upp mellan de som stod Tintin närmast. Varje del är en länk till en annan länk och bärs i en guldkedja med gravyren Tintin, likt ett pussel. Varje del en symbol för en enhetlig kärlek av människor som var en del av Tintins liv.
Under hela processen, från Tintins födelse till hans död, har Sanam Gharaees familj varit ett stort stöd, vilket framgår i boken "Glöm aldrig Tintin". Från vänster: Erik Ström, svåger, Mahin Niakan, mamma, Mohammad Gharaee, pappa, Neva Ström, kusin, Sanam Gharaee, mamma till Tintin, Sahar Ström, moster till Tintin samt Even Ström, kusin.
– Jag har själv svårt att sätta på mig smycken, säger Sahar Ström, moster till Tintin och syster till Sanam. Men denna dag bär hon en av delarna till guldhjärtat som symboliserar kärleken till Tintin. Hon är också en av dem som följt hela resan från himlastormande förälskelse till det bittra slutet och allt där emellan när den psykiska misshandeln trappades upp. Tillsammans med hennes man Erik Ström blev de vittnen till ökningen av det psykiska våldet mot Tintin och Sanam, som framgår i boken "Glöm aldrig Tintin".
Sofia Rutbäck Eriksson har skrivit över 20 böcker, men boken "Glöm aldrig Tintin" är den viktigaste text hon skrivit. "Kärleken mellan Tintin och hans mamma Sanam är obeskrivlig", säger hon.
– Kärleken mellan Sanam och Tintin är oförglömlig. Boken har varit enormt krävande att skriva, inte minst för Sanam, men kärleken mellan henne och Tintin kommer jag alltid att bära med mig, säger författaren Sofia Rutbäck Eriksson.
Hon har gjort sig känd som en oerhört produktiv författare i feelgood-genren, oberoende om det handlar om "mysiga" mord eller raka "mysberättelser" med fokus på relationer.
– "Glöm aldrig Tintin" är min första biografi och det viktigaste jag skrivit nu och i framtiden, säger hon under författarsamtalet som hölls av Linnea Persson, Tjejjouren i Luleå.
Årets viktigaste bok, har flera recensenter utnämnt boken "Glöm aldrig Tintin". Och kön var lång till alla de som ville få en dedikation till boken vid släppet i lördags.
Och att Sanam Gharaee vände sig till Sofia Rutbäck Eriksson för att teckna sin och Tintins levda berättelse har flera orsaker.
Det var många som deltog vid boksläppet och kakkalaset på Rutviks bygdegård på lördagen, där Linnea Persson från Tjejjouren i Luleå höll i ett författarsamtal med Sanam Gharaee och Sofia Rutbäck Eriksson.
– Hon var basketmamma, som jag, och hade skrivit två böcker som Tintin läst. Dels boken "Det försvunna Jesusbarnet" som utspelar sig i Kyrkbyn där Tintin sjöng i en kör, men också boken "Änglabrorsan" som berättar om Sofias familj förlust av sonen Alfie. Den boken läste Tintin när hans lillasyster Celin dog åtta månader in i graviditeten. Dessutom älskade han berättelser, var duktig på att skriva och ville att jag skulle läsa för honom varje kväll, säger Sanam Gharaee.
Rutviks bygdegård är dekorerad som till ett "kalas", där Tintin är högst närvarande.
Att hon sedan valde litteratur för att berätta sin och Tintins historia var därför självklart för att belysa deras livsresa.
"Vi har haft boksläpp i Stockholm, Rutvik/Luleå samt i Sundsvall nästa helg där Tintin föddes. Dessutom en författarsamtal i Piteå på tisdag. Sedan hoppas jag att det blir lugnare", säger Sanam Gharaee som var rörd men också mentalt trött vid boksläppet i Rutvik.
– Vi har efter boksläppet i Stockholm blivit inbjudna till ett runda bords samtal med justitie- och socialministern i början på juni. Även statsministern har sagt att han ska läsa boken när vi överlämnade den till honom. Nu hoppas vi på förändring i lagstiftningen för alla barn som tvingas till umgänge med en våldsam förälder, säger Sanam Gharaee och Sofia Rutbäck Eriksson.
Ett hjärta i gult guld har av den närmaste familjen delats upp i berlocker som bärs runt halsen i ett hänge som en symbol av kärleken till Tintin. Alla delar passar ihop, som ett pussel.
Kramar, tårar, skratt och andra ömhetsbetygelser präglade boksläppet av "Glöm inte Tintin".
Konstnären Jenny Holmgren Myrdal kontaktades efter Tintins död av mamman Sanam Gharaee som ville ha en bild av Tintin. "Jag visste först inte vem det var, men när jag insåg vilket uppdrag jag fått kunde jag inte ta betalt. Jag har målat bilden under tiden jag lyssnat på boken. Bilden uppenbarade sig som en melodi", säger hon. På bild syns även äldste sonen Liam.
Tjejjouren i Luleå har länge kämpat för att barn ska slippa "tvångsumgänge" med föräldrar via föreningen Unizon. "Jag har följt Tintins öde sedan start", säger Linnea Persson, Tjejjouren.