Hon växer upp i en by i bergstrakter i Iran: Kurdistan. Hon är född 1973. Hennes första levnadsår är i shahens Iran.
Han störtas 1979 i en islamistisk revolution. Ayatollah Khomeini tar makten. Han kuvar all opposition och låter ockupera iranska Kurdistan. Under styrets förtryck, militärt och religiöst, måste Kakabaveh och hennes familj leva.
Efter att under shahen ha haft ett mildare uttryck kommer islam att tillämpas striktare enligt påbud från Khomeini. Det leder till att de förtryck som flickor och kvinnor får leva under skärps.
Amineh söker sin egen väg, som individ, flicka, kvinna, iransk kurd och socialist. Den socialistiska ideologin, som partiet Komala argumenterar för, är central för Amineh.
I Komala och det som partiet pläderar för råder en, någorlunda, jämställdhet mellan kvinnor och män. Det är ovanligt i detta islamiska samhälle.
Komala har en väpnad gren, peshmerga. Den ansluter Amineh sig till när hon är drygt 13 år. De bedriver gerillakrig mot iranska regimens styrkor i iranska Kurdistan.
Medan kriget mellan Irak och Iran pågår, 1980 till 1988, kan peshmergan operera från irakiska Kurdistan.
Men när kriget är slut 1988 anfaller Saddam Husseins militär kurderna. Hussein giftgasar staden Halabja. Flera tusen dör. Amineh går in i ett område efter en gasning och ådrar sig skador på blodet.
Livet som peshmerga ger Amineh gemenskap, men även påfrestningar. Skorpioner och beskjutningar är några.
1991 flyr Amineh till Turkiet och söker asyl hos FN. Amineh kommer till Sverige. Här utbildar hon sig till socionom. Hon vill hjälpa flickor och kvinnor.
Hennes engagemang tar henne in i politiken och vänsterpartiet. Hon kommer in i riksdagen.
Amineh driver föreningen "Varken hora eller kuvad". Hon bedriver en kamp mot förtryck som flickor och kvinnor utsätts för, vilket sker bland annat inom grupper som har islam som religion.
Att kontrollera flickor och kvinnor, att ha barnäktenskap och hederskultur med rent av hedersvåld och hedersmord, är något Amineh kämpar mot.
Det är inte lätt eftersom hon i sin kritik mot hederskultur hamnar nära kritik som Sverigedemokraterna anför. Hon har därför fått problem från sitt parti, dess ledning, som anser att hon spelar rasister i händerna med sin kamp mot hederskultur bland muslimer.
Bokens röd tråd är Aminehs kamp, som kurd, socialist och kvinna. Ämnena i boken, om flyktingar, religion och kulturer, är nu även i svensk politiks centrum.