Det är en historia om systematiserad rasism och blind förnekelse. 2009 kastar högerextremister brandbomber genom fönstren hos en sovande romsk familj i den lilla staden Vítkov. En treårig flicka drabbas av 80-procentiga brännskador.
Attentatet renderar några korta telegram i svenska tidningar, symptomatiskt nog. De flesta av oss har liten eller ingen kunskap om romernas situation i Tjeckien. Vi förknippar snarare landet med öl och Václav Havel.
Därför är det en omskakande upplevelse att läsa journalisten Hynek Pallas reportagebok ”Oanpassbara medborgare – historien om förföljelsen av de tjeckiska romerna”. Med plågsam skärpa blottlägger han hur djupgående rasismen faktiskt är.
Titeln syftar på en lömsk språklig glidning. Tidigare talade man i Tjeckien om ”zigenare”. Men i och med att diskrimineringen blivit allt mer sofistikerad kallas romerna nu istället för ”de oanpassbara”. En benämning som gör gällande att utanförskapet är självförvållat.
Hynek Pallas som är född i Prag, familjen lämnade den tjeckiska huvudstaden när han var två år, berättar att han levt länge med bokens ämne. 1999 flyttade han till Prag för att skriva en masteruppsats om romernas situation. Resan satte ett djupt avtryck.
– Jag avslutade aldrig uppsatsen eftersom jag blev så äcklad. Då bestämde jag mig för att jag inte kunde leva i Tjeckien. Det berodde delvis på kvinnobilden i landet, men framför allt handlade det om rasismen mot romerna. Det var fruktansvärt, säger Hynek Pallas som i dag delar sin tid mellan Stockholm och Prag.
I boken skildrar han ett stort antal möten med romska aktivister och familjer i ghetton och lägenheter som berättar om sin vardag. Han blickar också bakåt i tiden och lyfter fram mörka händelser som belyser att kränkningarna av romer är en del av Tjeckiens historia.
– När min pappa läste boken konstaterade han att jag har skrivit en alternativ historia över Tjeckien.
Hynek Pallas uppmärksammar bland annat Lety, ett koncentrationsläger för romer söder om Prag. I lägret, som upprättades under andra världskriget och bemannades av tjecker, mördades hundratals män, kvinnor och barn.
På platsen ligger i dag en grisfarm som byggdes 1973 under kommunisttiden. Hynek Pallas konstaterar att det är en talande symbol för landets aktiva ointresse av att göra upp med sitt förflutna. Både romska aktivister, FN och Europaparlamentet har vädjat om att grisfarmen ska stängas. Den tjeckiska regeringen har svarat med en axelryckning.
– Det är ovärdigt en demokrati, säger Hynek Pallas som också gör upp med den vitt spridda föreställningen att romerna hade det bättre under kommunisteran.
– Jag förstår resonemanget. Då hade de i alla fall jobb på fabriken, fast det var de sämsta jobben. Men det som ingen pratar om är den tidens massteriliseringar, att romerna inte fick prata sitt språk, att de flyttades runt hur som helst enligt ett klassificeringssystem.
Enligt Hynek Pallas är skolsystemet den främsta orsaken till att rasismen mot romer i dagens Tjeckien är så livskraftig. Förra året slog Amnesty fast i en rapport att romska barn dagligen utsätts för systematisk diskriminering och segregation i tjeckiska skolor. Det tjeckiska skolministeriet har svarat med att polisanmäla Amnesty.
– Jag har varit i de områden som beskrivs i rapporten och det är värre i verkligheten. Att man nu vill få Amnesty åtalade visar på att man inte ens vill låtsas att man tar till sig problemen. Man säger ”Dra åt helvete”, konstaterar Hynek Pallas. (TT)