Hon bläddrar försiktigt i boken och tar ett djupt andetag. Varje sida rymmer en ny dagsboksanteckning, en ny dag i trettonåriga Emmas liv. Under hela pandemin har Luleåförfattaren Eva Eriksson Klang suttit isolerad i sitt hem på Gültzauudden och skrivit sin kanske svåraste roman hittills. Den handlar om Emma som blir utsatt för nätgrooming, det vill säga sexuella övergrepp på nätet av en person som utger sig för att vara Jens, sexton år, men är någon helt annan.
Eva Eriksson Klang berättar att idén till boken är sprungen ur en verklig händelse hon läst om då en tjej tog livet av sig efter att ha blivit utsatt av liknande saker som Emma.
– Det vände sig i magen på mig när jag läste artikeln. Det var fruktansvärt och väldigt sorgligt att hon inte gick till sina föräldrar och att hon inte berättade för någon. Jag tänker att kanske var det en impulshandling.
Eriksson Klang började gå igenom domar, plöja faktarapporter och böcker med vittnesmål från barn som utsatts för sexuella övergrepp på nätet och historierna hon fick ta del av beskriver hon som vidriga.
– Det kan handla om att förövarna betalar för en bild och sedan börjar hota med att de vill ha fler bilder eller att de ska lägga ut bilderna på nätet eller skicka till föräldrar, kompisar och lärare.
Eva Eriksson Klangs roman har ett lyckligt slut, något annat säger hon sig inte ha mäktat med.
– Emma mår väldigt dåligt och går mot järnvägen men vänder om. Jag skulle nog aldrig ha klarat att skriva om en tjej som blivit utsatt för nätgrooming där allting slutar olyckligt. Det finns inte för mig.
Vid sidan om har hon skrivit feelgood-romanen "Ny trånad läker snart ett brustet hjärta", vilket har gett henne andrum i skrivandeprocessen om det jobbiga ämnet nätgrooming.
Innan hon började skriva sin nya bok om nätgrooming har hon hunnit avsluta ytterligare en ungdomsroman, "Kalle är mobbad", där mobbarna får skämmas och Kalle får upprättelse.
– Det är precis samma med mobbning som med nätgrooming, så länge man inte protesterar så fortsätter mobbarna och förövarna att göra övergrepp.
Emma, som i slutändan berättar för en vuxen om vad hon varit utsatt för, inser att hon har hjälpt flera andra flickor, vilket verkar vara även Eriksson Klangs avsikt.
– Nyckeln till förändring är att våga berätta. Ingenting är så hemskt att det inte går att lösa.