Boken såldes i stora upplagor, romanen blev både teaterpjäs och en sevärd film med Rolf Lassgård i huvudrollen. Backmans nya roman Björnstad kan bli en liknande kioskvältare.
Den är en innehållsrik berättelse på bortåt 500 sidor om den fiktiva norrländska staden Björnstad, en ort på tillbakagång, där ishockey är den totalt dominerande sporten och det främsta varumärket. I stort sett alla i bokens rika persongalleri har en relation till ”Björnarna”, stadens dyrkade hockeyspelare.
I centrum står sportchefen Peter och hans fru Mira och deras barn, 15-åriga Maya och lillebror Leo. Peter är Björnstads främsta spelare genom tiderna och har en proffskarriär i Kanada bakom sig. A-laget tog sig en gång i tiden ända fram till en SM-final men för numera en anonym tillvaro. Juniorlaget är desto bättre och kämpar med de bästa lagen i landet.
Läsaren får bekanta sig med dessa juniorer, den stora stjärnan Kevin, hans bästa vän och beskyddare Benji, Amat, den fattige invandrarpojken, som tränar skridskoåkning före skolan varje dag tills han blir snabbast av alla, den store kämpen Bobo och många fler.
Backman skildrar dessa hockeyjuniorer på gott och ont. Deras jargong är obehagligt rå, man mobbar pojklagsspelare, uppträder oförskämt mot lärare och verkar vara stora mansgrisar i vardande. Men referaten av lagets matcher mot SM-finalen är medryckande spännande. Det gamla Rekordmagasinets hjälteberättelser om det underskattade laget från någon småstad faller mig i tankarna, men Backman gör bra litteratur av genren.
Om juniorlaget blir svenska mästare kommer det att betyda mycket för stadens överlevnad: ”Klubben blir hjärtat i bygdens framtidsplan, med det nya gymnasiet kommer en ny ishall, och efter det konferensanläggning och köpcentrum.”
Bokens upplösning visar också att klubbkänslan och lojaliteten mot hemstaden, men också vad som är moraliskt rätt, väger lätt, när de som äger makt och pengar ser andra möjligheter till både ekonomisk tillväxt och sportsliga framgångar.
Berättelsen om ett hockeylags uppgång och fall växer till en samhällskildring där allehanda problem belyses. Arbetslöshet, klassklyftor, segregation, kvinnoförakt, homofobi och huliganism finns där, men också skildringar av kärlek och vänskap och lojalitet. Kvinnorna verkar på det hela taget ha bättre förstånd än män. Tonåringarnas vänskap hyllas: ”Du hittar inga vänner igen som de du har när du är femton år.” Jag tror att boken kommer att få många unga läsare.
Backmans teknik att skapa cliffhangers gör romanen till en riktig bladvändare. Synvinkeln skiftar ideligen mellan bokens många gestalter, ofta precis innan läsaren väntar sig en dramatisk höjdpunkt.
Peter får stanna kvar som sportchef men laget har mist sina sponsorer och förlorat en massa spelare. Hur det ska gå för Björnarna i framtiden är ovisst, men Backman lovar att en fortsättning, Björnstad- Andra säsongen, kommer redan nästa år. Den ser jag fram emot.