Citatet är hämtat från Martin Gelins nya reportagebok ”Den längsta kampen. Hillary Clintons väg till makten”. Gelin, journalist i USA sedan 15 år, har tidigare skrivit böckerna ”Det amerikanska löftet” (2009) och Augustprisnominerade ”Den amerikanska högern” (2012).
Gelins nya bok är högaktuell inför den avslutande valstriden mellan Clinton och Trump. Boken ger en gedigen beskrivning på 300 sidor av Clintons långa karriär och bygger både på mängder av litteratur och på en rad intervjuer - inte med Clinton själv- men med ett 60-tal personer, allt från forskare till McDonald-kockar. Somliga beundrar Hillary, andra avskyr henne.
Liksom i det inledande citatet framhåller många intervjupersoner att mycket har förändrats i USA under senare år. De båda partierna har radikaliserats. Unga demokrater ivrar för en ny vänsterpolitik, medan republikanerna anförs av populisten Trump, som skapat en rasistisk och antifeministisk massrörelse dominerad av frustrerade arga vita män.
Redan under collegeåren blev Hillary demokrat och feminist. Feminismen går som en röd tråd genom hela hennes politiska liv, som First Lady, som utrikesminister och inte minst nu under valkampanjen.
Men även om feminismen vunnit terräng under senare år, finns det starka motkrafter. I Texas vill den konservativa delstatsregeringen förbjuda abort. Abortkliniker i hela landet attackeras av högerextrema terrorister. 2015 uppgav hälften av USA:s abortkliniker att de regelbundet utsätts för hot.
Gelin hävdar att kampen mot aborträtten saknar stöd i den breda folkopinionen men möjliggörs av ett politiskt system som ger fördelar för republikanerna, landsbygden och de religiöst konservativa delarna av USA.
Ett kapitel i Gelins bok ägnas åt men’s rights-rörelsen, som anser att det är män som numera drabbats av den värsta diskrimineringen i USA. En betydelsefull företrädare för men’s rights är Warren Farrell, som var feminist på 70-talet men som nu tar avstånd från den organiserade feminismen, vilken han menar är blind för förtrycket mot män. Andra och radikalare mansrörelser sprider kvinnohat och våldshot.
Synen på hbtq-rättigheter har snabbt och radikalt förändrats på senare tid, ”det största skiftet i den amerikanska folkopinionen i modern tid”, skriver Gelin. 2015 legaliserades samkönade äktenskap i hela landet av Högsta domstolen.
Bernie Sanders kritik av det ekonomiska systemet har attraherat många unga demokrater. En procent av befolkningen har all makt och all förmögenhet. Sanders vill radikalt förändra dessa maktförhållanden, och stöds av stora skaror unga demokrater.
Föraktet är starkt bland demokraternas kärnväljare mot finanssystemet, näringslivseliten och den oheliga alliansen mellan Washington och Wall Street. Kanske beror valutgången på om de unga radikala demokraterna - sedan Sanders dragit sig tillbaka - kommer att gå till valurnorna och rösta på Hillary.
Hillary Clinton är en försiktigare general än Sanders och vill ”åstadkomma förändringar inifrån systemet”. Hon fokuserar i sin valrörelse på kvinnors och barns rättigheter, jämlikhet och jämställdhet, hon vill motverka diskriminering av etniska minoriteter, hon vill minska ekonomiska klyftor och stärka trygghetssystemen.
Frågan är om Hillary Clinton kan vinna valet med detta för många amerikaner förhatliga program. Men i stort sett tyder Gelins intressanta och välskrivna bok på att hon blir USA:s första kvinnliga president.