Kulturen kom till Hälsans hus

Då bibliotekarien Agneta Krohn Strömshed tog del av enkätundersökningen Lokal­ uppföljning av ungdoms­politiken 2014/2015 (LUPP) blev hon orolig över statistiken kring ungdomarnas fritidsvanor. En bra bit över hälften av dem angav att de idrottar på fritiden, både inom och utom föreningar – men allra lägst i popularitet, bland enkätens svarsalternativ för fritidsaktiviteter, låg ”Besöka bibliotek”.

– När jag fick rapporten i min hand och såg de här siffrorna föreslog jag för Liz (Elisabeth ten Hoeve, ej med vid intervjutillfället) att vi skulle göra en gemensam ansökan med Gymnasiebiblioteket. Vi har ju pratat i så många år på Folkbiblioteket om hur vi ska få unga att komma till biblioteket på sin fritid.

En plan och en ansökan med rubriken ”Samarbete folkbibliotek – högstadie- och gymnasieskolor med idrottsprofil” började ta form. För att få igenom finansiering från Kulturrådet behövde projektet nämligen fungera som ett samarbete mellan folk- och skolbibliotek, då inköpsstödet syftar till att utveckla samarbetet dem emellan. En referensgrupp sattes ihop, där även gymnasiebibliotekarie och litteraturintresserade pedagoger från olika skolor engagerades. Tillsammans började de sedan samla in önskelistor från lärare och elever, för att raffinera ett urval av litteratur till sin vision:

Att ta med biblioteket till de idrottande ungdomarna – och helt enkelt placera ut bokhyllor, -stegar och -snurror på idrottscentret Hälsans hus.

– Vi tar böckerna till där de tränar, så att de finns för dem att ta med sig när de går hem för dagen eller sitter och väntar, förklarar Agneta Krohn Strömshed.

Då vi ses på projektets skåde­plats finns redan bokhyllor precis innanför Hälsans hus portar, men ännu har inte alla böcker hunnit levereras. Bland annat väntar referensgruppen på en last ljudböcker.

– På idrottsgymnasiet har vi ju elever som reser en hel del, och för dem är ljudböcker en fantastisk möjlighet att ta del av skönlitteratur. Att få lyssna på böcker när de flyger och far, eller sitter på bussen i tio timmar, säger läraren ­Malin Amnell.

Kollegan Hanna-Stina Borgstig, barn- och fritidsprogrammet, berättar att det i hennes erfarenhet är extra svårt att väcka intresset hos elever på yrkesförberedande linjer:

– Vi kämpar mycket med elevernas ljumma intresse för just läsning, och därför känns det jätteroligt att få vara med i den här gruppen och hitta ingångarna till att väcka läslust hos dem.

För elever som främst läst i skolan kan aktiviteten vara starkt förknippad med tvång och förväntningar. Stress och förseningsavgifter, bokrecensioner som ska in och samtal på svenskalektionerna.

– Men här har du boken tills du läst den klart. Sedan kan du lämna tillbaka den när du känner dig redo – och förhoppningsvis tipsa någon annan om den.

Registreras inte lånet?

– Nä, det här är inga biblioteksböcker. Det är låneböcker,­ men du får ha dem tills du läst ut dem – om det så tar ett halvår. Sedan lämna tillbaka, antingen där du tog den eller på något bibliotek, säger Agneta Krohn Strömshed.

Böcker har även placerats ut på likande vis på Residensskolan, som ligger i Gymnasie­byn men är en grundskola och därför inte kan bruka Gymnasiebiblioteket.

– Där har det blivit jättepopulärt och eleverna är så glada, de sitter och läser på håltimmarna. Det har varit stor åtgång och jag och mina kollegor har till och med fått ta med egna gamla böcker och fylla på, så att vi hela tiden kan ha nya böcker i hyllorna, berättar Katarina Van Deventer, lärare på Residensskolan.

Bokhyllorna i Hälsans hus installerades veckan före höstlovet. Projektet är ettårigt, men om det är lyckat hoppas referensgruppen att rektorerna ska kunna ta över det ekonomiska ansvaret – och fortsätta fylla hyllorna för alltid. Agneta Krohn Strömshed vill att projektet ska kunna öppna en generation idrottande ungdomars ögon för läsandets lycka.

– Det kan ju tyckas sent att börja nu om man inte är van läsare, men det kan ju vara så att man inte är så bekväm med att gå på biblioteket, och minns skolbesöken med fasa. Men här står de ju bara, Det är ingen som ifrågasätter vad du ska läsa. Ingen press, inga förseningar. Så vi får se nu om böckerna försvinner – då är det ett lyckat projekt.