1000 000 000 000 bilder! Det går knappt att förstå, eller det går helt enkelt inte att förstå hur mycket det är. Av dessa läggs det upp 1 000 varje sekund på Instagram och 4 000 varje sekund på Facebook. Blir vår utblick över världen mer varierad ju fler bilder vi ser eller ser vi bara bilder liknande våra egna? Vilken är då bilden av Norrbotten i det offentliga medvetandet och på de sociala medierna?
När jag sökte på bildsajten Flickr efter fotografier från Norrbotten så blev de första sökträffarna norrsken. Väldigt vackra bilder som hade platsat i vilken turistbroschyr som helst. Googles sökträffar visade upp en ganska varierad blandning av bilder med en övervikt av vackra naturbilder. Jag gjorde samma sökning hos TT bild som är Sveriges största bildbyrå. Får man tro deras norrbottensbild så finns det ingenting annat än ishockey.
Alla dessa är helt sanna och korrekta bilder av vårt län. Men frågan blir hur många norrbottniska norrskensbilder svenska folket behöver?
För mig handlar fotografering framför allt om två saker; skapandets glädje och berättandets glädje. Det första är ju själva fotograferingen och den sköna känslan när det blir en bra bild. De magiska ögonblicken då allt stämmer. Ljus, tillfälle, kroppsspråk, miljö. Allt sammanlänkat till en helhet. Det är dessa ögonblick som jag hela tiden söker. De blir som en drog, jag vill uppleva dem igen och igen. Dessa bråkdelar av en sekund när tiden står still.
Ett fotografi av en förhöjd upplevelse som ett fantastiskt norrsken eller en underbar solnedgång tenderar att bli en besvikelse. Hur många gånger har man inte kommit hem med sina semsterbilder och insett att de bara är en platt påminnelse om hur det kanske var. Den riktiga upplevelsen stannade kvar i verkligheten.
Däremot, om jag fotograferat så att själva bilden blir den förhöjda upplevelsen, då har jag lyckats. Jag såg något som ingen annan såg, ett förbiilande ögonblick som gick det vanliga livet förbi och lyckades fånga det med min kamera. En magisk sekund mellan två blinkningar från gatans teater, ett ljus som dök upp lika fort som det försvann eller ett noggrant valt utsnitt ur verkligheten som för evigt blev fastnaglat på minneskortet.
Jag behöver definitivt inga fler norrsken i mitt Facebookflöde men kommer naturligtvis att få det ändå. Det jag vill ha är bilder som utmanar min världsbild och inte bara bekräftar det jag redan vet. Bilder som breddar, fördjupar och varierar berättelsen om Norrbotten och världen och som samtidigt gör den mer sann.