Konst och kultur har ett erkänt stort värde och sådant som är värdefullt måste värnas om. Den konstnärliga upplevelsen skapar mening och berikar våra liv. Men utan att göra avkall på konstens egenvärde kan konst och kultur tillskrivas viktiga samhälleliga och ekonomiska värden. Idag växer kulturutbudet mycket tack vare privata och ideella initiativ och investerade resurser vilket genererar arbetstillfällen, reseanledningar och stoff för ett gott liv. Kulturens kraft för regional utveckling har tidigare understrukits som avgörande för en levande landsbygd och skapandet av mötesplatser för människor. För stora delar av Sverige – och i synnerhet för Norrbotten – är konst- och kulturverksamhet inget annat än en angelägenhet.
Kulturentreprenörskap handlar inte främst om att profitera på konsten, utan om skapandet av kulturella värden. Däremot är en av många utmaningar för kulturentreprenörer att skapa ekonomiskt hållbara former för sin verksamhet. Annars kan de inte försäkra sig om verksamhetens bärkraft och långsiktighet. I ett pågående forskningsprojekt som studerar framväxten av privata konsthallar och museer visar på att verksamheterna sällan drivs av ekonomiska incitament. Istället är de uttryck för en mängd olika saker; filantropi, en vilja av att ge tillbaka till samhället, kulmen av ett konstsamlande, en personlig bildningsresa eller ett bidrag till ett levande kulturlandskap. Inom konstvärlden accentueras alltså entreprenörskapets sociala och kulturella effekter snarare än de ekonomiska.
Avgörande för framtida konst- och kultursatsningar är vilket utrymme som kultur- och bildningsideal får i samhället. Allt tyder på att kritiskt och kreativt tänkande, emotionell intelligens och mellanmänskliga relationer blir allt viktigare kompetenser i framtiden. I ett samhälle präglat av artificiell intelligens (AI) och smarta robotar behöver vi människor renodla vår så kallade ”human touch” för att vara konkurrenskraftiga. Det här är sådana kunskaper och förmågor som kulturen (och den konstnärliga processen och upplevelsen) hjälper oss förädla.
Vikten av att erkänna konsten och kulturens kraft som bidragande till samhällsförändring bör reflekteras i de förutsättningar som ges till regionens kulturentreprenörer. Konsthall Tornedalen, Kiruna Bokfestival och Musikens Makt i Luleå är exempel på hur ickeoffentligt kulturentreprenörskap bidrar till ett levande kulturliv i Norrbotten. De visar också på vikten av att svensk kulturpolitik skapar bättre förutsättningar för privata och ideella kultursatsningar. Kulturentreprenörskap är inget alternativ till offentliga konst- och kultursatsningar, utan bör ses som ett komplement. Till syvende och sist berikas kulturen av att privata och ideella resurser mobiliseras och därför är det viktigt att skapa goda förutsättningar för kulturentreprenörskap.