Efter Ryssland invasion av Ukraina höjdes vetepriset vilket även höjde priserna på fransmännens populära bröd baguette, numer på Unescos världskulturarvslista.
I slutet av förra året klassade Unesco den franska baguetten på kulturarvslistan. I Unescos motivering uppges att man ville skydda de ”artistiska kunskaperna och kulturen som rör brödet baguette”. Unesco har nu som mål att bevara kunskaperna och de sociala aspekterna som omger baguetten inför framtiden.
– Det är bra att Unesco hakar på. Det känns som en stjärna i kanten, tycker bagaren Khemoussi Mansour som bakat bröd i Paris i över tjugo år.
I flera år har hans baguetter belönats med priser i Paris årliga baguettetävling. De många diplomen från ‘’Le Grand Prix de la Baguette de tradition française de la Ville de Paris’’ hänger i ett hörn på väggen i butiken Aux Délices de Glacière på boulevard Auguste Blanqui i Paris södra delar.
– Turister från världens fyra hörn har redan satt oss bagare på världskartan. De strömmar hit dagligen för att köpa en äkta fransk baguette. Kul, säger han med ett leende.
Unesco-chefen Audrey Azoulay uppger att baguette beslutet ”firar den franska livsstilen.
– Baguetten är en daglig ritual för miljoner människor. Den symboliserar också närkontakten med kvartersinvånarna, säger hon till dagstidningen Ouest-France.
Baguetten är bara ett av många bröd som bakas i Frankrike, men har vunnit internationellt rykte. En teori är att baguetten uppfanns under Napoleons tid när Frankrike genom krig erövrade stora delar av Europa under 1800-talet. Brödets avlånga form ska ha gjort det lättare för franska trupper att bära dem med sig. En annan teori är att baguetten uppfanns av bagaren August Zang i Österrike.
– Det var turister som började strömma till Paris i början av 1900-talet som tyckte att det långa och ovanligt smala brödet var typiskt franskt, berättar Khemoussi Mansour och tar mig med in bakom disken till bageriavdelningen, där 100 nya baguetter snart ska vara färdiga där priset ligger på nästan 14 kronor styck.
– Varje dag säljer jag över 900 baguetter, säger han och skär degen med ett rakblad, innan plåten snabbt förs in i ugnen så brödet kan gräddas.
I hyllorna finns även andra sorters baguetter som bland annat ‘la ficelle’, en trådsmal baguette med churrizo eller med oliver för veganer.
– De passar bra till en apéritif och här är det lätt att komma med lite nyskapande typer av baguette, säger han.
Över tusen ilskna bagare demonstrerade nyligen i Paris med baguetter och likkistor mot höjda elpriser, samt prisökningar på basvaror som smör och mjöl. Enligt finanstidningen Capital kan 80 procent av landets bagerier drabbas av bageridöd om inte regeringen ingriper med subventioner.
– Min elräkning har fördubblats på bara en månad, säger Khemoussi Mansour och klagar över att inget sker från statens sida.
Regeringen har dock lova att ingripa med subventioner på sin hemsida.
Kommer då Unescos beslut lämpligt för landets bagare?
– Nej, tycker forskaren och professorn Gilles Fumey forskare vid statliga CNRS och Sorbonne professor.
Han säger att 85 procent av dagens baguetter numera tillverkas av industrin för försäljning i snabbköpen. Det var under 1990-talet som den industritillverkade baguetten gick om bagarnas andel i landet.
Gilles Fumey anklagar Unesco för att ha vikit sig för mäktiga lobbygrupper. Han menar att det är industrin som tjänar mest på uppmärksamheten.
– Då deras bröd innehåller tillsatser som inte tvunget är bra för hälsan, borde enbart bagarnas baguetter ha tilldelats Unescos utmärkelse, tycker han.