Winbladhs nya är inget manifest

För två år sedan långfilmsdebuterade Anette Winbladh von Walter med 6 Points. En film som fick blandade recensioner men etablerade henne som en regissör att räkna med i Filmsverige. På fredag har långfilm nummer två i karriären premiär över hela landet, och den här gången var allt av modell större. Budget. Skådespelarnamnen och inte minst regissören själv. I alla fall om man med benämningen större, menar mer erfarenhet. ? Jag är mycket mer nöjd med den här filmen än förra, det känns mer som min film. Första gången var allt nytt. För varje film jag har gjort har jag nog blivit mer van att välja folk som jag jobbar bra med. Att göra film är ju inget man gör ensam och det gäller att omge sig med bra människor, säger Anette Winbladh von Walter. Stressigt När det blev klart att Anette Winbladh von Walter skulle få starta filmandet av Att göra en Pudel hade hon redan lobbat hos några av de filmarbetare i Luleå hon visste att hon ville använda sig av för projektet. Men sent in i matchen bestämde sig de två producenterna för att flytta inspelningarna till Stockholm. 30 inspelningsdagar senare skulle hela filmen vara färdig för klippbordet. Stressigt med andra ord. ? Lena Nyman och Eva Röse och de andra är riktiga proffs, det var en fröjd att se hur hårt alla jobbar. Tiden var knapp och det resulterade i att vi fick stryka ett par scener ur manus, det var hemskt men i slutänden blev jag nöjd ändå ... så klart, vad ska annars en regissör säga, säger Anette och skrattar högt. Recensenterna inte viktiga Romantiska komedier har sedan genren anammades av Hollywood haft svårt att få fäste bland landets filmkritiker. Men att få finkulturjournalisternas och förståsigpåarnas varma hand är inte viktigt, enligt Anette. ? Det är en bespottad genre, precis som kioskromaner i bokform. Jag har gjort en film som är väldigt ?rosa?, en film för alla. En journalist frågade om inte jag som kvinna skulle ta ansvar och inte göra för enkel film. Jag förstår inte sånt resonemang. Det är inget politiskt manifest jag har gjort, det är en film om kärlek och jag förstår inte riktigt vad som inte kan vara bra med det. Att göra en Pudel handlar om Rita (Eva Röse) som arbetar som hundfrisör på en liten salong på Söder i Stockholm. När hon inte jobbar i hundbutiken tar hon hand om sin krävande mamma Edith (Lena Nyman). Dagarna är oftast långa och slitsamma för Rita som känner sig allt mer instängd. Hon drömmer om ett eget liv och med med hjälp av hemhjälpen Samir (Eagle-Eye Cherry) lyckas Rita ta ledigt en helg för att söka förändring. Förutom dessa kända namn innehar den förre Kurirenkrönikören, nuvarande författaren och frisören Mattias Evanne en mindre roll i filmen. Norsk manusförfattare Manus är skrivet av Katarina Haugen, en norsk författarinna som också skrivit ett manus till som Anette gärna vill göra film på. Den senare storyn är dock ingen romantisk komedi, den bygger på en annan typ av dramaturgi där storyn kretsar kring fem män som bor i Norrland, kort förklarat . ? Nästa film blir en dogma, bara för att det är helt ute med dogmafilm nu så vill jag göra en sån. Som regissör tycker jag det är viktigt att tyda manus. När jag läste Att göra en Pudel ville jag medvetet göra den filmen rosa, nästan lite overklig. Med nästa manus är det tvärtom. Där vill jag vill jobba enkelt och inte lägga för mycket energi på ljussättning. Het filmfråga Att lyfta fram kvinnor i svensk film var förra årets i särklass hetaste filmfråga i landet, tillsammans med kulturminister Leif Pagrotskys filmavtal som reglerar bidragen till svensk filmproduktion. Under Luleå filmkonvent träffade Kuriren en av dogmafilmens skapare, och chefen över det smått legendariska Zentroopa film: Peter Aalbeck Jensen. Han skrattade högt åt ett svensk filmavtal som skulle kvotera in kvinnor. För i det senaste filmavtalet skrivs det bland annat att 40 procent av de tunga befattningarna (som regissör, producent och så vidare) inom produktionerna ska innehas av kvinnor. Ett kontroversiellt ämne har det visat sig, som Kuriren också skrivit om tidigare. ? Det är så typiskt svenskt, man ska liksom kliva in och fixa saker. Jag vill inte ha filmjobb för mitt kön utan för det jag gör. Jag regisserar inte med mitt kön, utan med huvudet. Att de flesta regissörerna i Danmark i dag är kvinnor har kommit av sig själv, genom bra filmskolor och annat. Jag tror inte alls på kvotering, menar Anette när frågan kommer på tal. Slår inte av på takten Förutom att jobba för att finansiera det redan nämnda manuset av Katarina Haugen, skriver också Anette på ett eget filmmanus och tittar på ett annat tredje manus samtidigt. Att göra en Pudel har ännu inte haft premiär men det verkar inte få henne att slå av på takten. ? Det kan ta till september, oktober att få klart med att finansiera nästa film. Under den tiden måste hyran betalas så det är bara att jobba på. Klart är i alla fall att för familjens skull kommer jag inte att göra nästa film någon annanstans än här i Norrbotten.