Voodoo och hokus-pokus
Kombinationen av ett mystiskt gammalt färgflagnande hus i den ångande värmeklibbiga gamla amerikanska Södern, ihållande mörker, hällande regn och så generöst gott om hemlighetsfulla hokus-pokus riter inom den beprövade voodoo-genren brukar ju vara nog så beprövad, när någon får för sig att göra en skräck-gotisk rysare av tillräckligt hiskeligt slag.
<P>Nu har regissören Iain Softley fått för sig just det. Och Skeleton Key fungerar åtminstone inledningsvis mera än hyggligt, då en tät och kuslig stämning byggs upp via Dan Mindels skickliga kameraarbete.<BR>Huset i fråga ligger utanför New Orleans och är som något hämtat ur en roman av William Faulkner, en novell av Flannery O´Connor eller en pjäs av Tennessee Williams. Och det dröjer inte länge innan ett sedan länge tillbommat rum uppe på vinden introduceras i handlingen och den nyanställda sjuksköterskan Caroline (Kate Hudson) vandrar i väg upp för den vindlande vindstrappan för att undersöka vad som finns där.<BR>Och där finner hon ... tja, det tänker jag inte tala om.<BR>För trots att Skeleton Key därefter får för sig en del saker av inte helt förtroendeingivande karaktär, innan den mot slutet stadgar sig igen inom sin egen skrämselöverlastade bransch, så tycker jag att den har så pass mycket av suggestiva fördelar att den förtjänar åtminstone en del av respekt.<BR>Alan Parkers snart två decennier gamla Angel Heart, med en skäggstubbig Mickey Rourke som en sjaskig privatdeckare på uppdrag i New Orleans, kan ju få tjäna som ett slags referenspunkt till Skeleton Key. Den tillhör fortfarande bland det mest suggestiva jag har sett. Någonsin.<BR>Fullt så upphetsande kan man ju knappast säga att den här filmen är.<BR>Men när Kate Hudsons sjuksöterska drabbar samman med Gena Rowlands, som har anlitat henne för att sköta om den slagrörde make som spelas av en i stort sett stum John Hurt, och Peter Saarsgard dyker upp som en bistert skum advokat, då skapas i alla fall ett slags förutsättningar för sammanbiten hokus-pokus skräck.<BR>En godkänt lyckad häxbrygd, sammanfattningsvis konstaterat.<BR>Och slutscenen glömmer vi inte i första taget.<BR>Säkert.<BR></P>
Så jobbar vi med nyheter