von Krusenstjerna på nytt
Agnes von Krustenstjerna var högborgerlighetens belackare vars romaner svenska nazister ville förbjuda.
KVINNOHISTORIA. Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) växte upp i en adlig officersfamilj. Mai Zetterlings film Amorosa är en skildring av hennes liv.
Foto: Scanpix
För romansviten Fröknarna von Pahlen blev hon i början av 1930-talet utsatt för hätska angrepp av konservativa och nazistiska kretsar. Hennes skildringar av kvinnlig sexualitet och erotiska problem stämplades som sjuka och moraliskt fördärvande. Bland andra Eyvind Johnson och Karin Boye tog hennes parti vilket hjälpte föga. Men bara några år senare fick de fyra romanerna i Fattigadel lysande recensioner. Bonniers hade tagit henne tillbaka och beskrev nu Krusenstjerna som den största svenska kvinnliga författaren efter Selma Lagerlöf, vilket inte hindrade att skandalstämpeln levde kvar långt in på 1960-talet, berättar Anita Runvald i Agnes von Krusenstjerna-sällskapet. Att Fattigadel, precis 60 år efter författarens bortgång, nu ges ut i en ny utgåva, beskriver Anita Runvald som "helt suveränt". - Hon förtjänar verkligen fler läsare. Det här är kvinnohistoria.
Agnes von Krusenstjerna Levde 1894 till 1940. Växte upp i Gävle och Stockholm i en adlig familj. Som 26-åring mötte hon sin blivande man, den 40-årige David Sprengel. Han blev hennes läromästare och gick ibland så långt att han dikterade det han tyckte hon skulle skriva. I ett efterord till den omstridda romansviten Fröknarna von Pahlen säger Agnes von Krusentjerna så här: "Kvinnor, som med varje fiber av sin varelse längtar efter att älska finns ju inte här i Sverige. Här i Sverige räknas de till de sinnessjuka och deras längtan och
lidande till de svårartade psykiska åkommornas värld."
lidande till de svårartade psykiska åkommornas värld."
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!