Vokalensemblen sjunger romantiskt

Det är en glad Erik Westberg som svarar i telefonen. I helgen har han varit på en liten turné till Sigtuna och Stockholm tillsammans med Musikhögskolans kammarkör. Framfört musik som han kände blev mycket uppskattade av en stor publik som bland annat bestod av körnestorn Eric Ericson, en gång hans lärare. Kören förnyas
Självklart är han glad över det, men just nu mest över den present han nyss fick av en av sina sångare. - Att få ett tydligt tack är som en vaccination, man lever länge på det, säger kördirigenten som är på väg att säga hej då till halva sin kammarkör. - Musikhögskolans kammarkör firar faktiskt 20-årsjubileum i september och eftersom kören består av studenter så hör det till att den hela tiden förnyas. Gästprofessor i USA
Under hösten har Erik Westberg haft en gästprofessur på Wesleyan University i Connecticut, USA, dit han också tog sin kör för en turné. - Turnéer är viktiga, där ligger stora utmaningar och en stor motivation. En kör måste ha ett tydligt mål, annars blir det svårt. Men i helgen är det hans andra kör som gäller, Erik Westbergs Vokalensemble, som ger konserter i Piteå, Skellefteå och Luleå. För första gången på mycket länge blir det med ett helt profant program tillsammans med pianisten och musikhögskolekollegan Helge Kjekshus. Romantik på programmet
- Vi sitter intill varandra här i korridoren på Musikhögskolan och har upptäckt att vi tänker ganska lika. Dessutom har vi samma förkärlek för den romantiska repertoaren, säger Erik Westberg som bullar upp med ett program bestående av musik av Benjamin Britten, belgaren Badings, Stenhammar och August Södermans Ett bondbröllop. - Ett bondbröllop sjungs oftast av manskör, men här har vi hittat en version för blandad kör. Ett stycke ur den ska vokalensemblen framföra under den körmanifestation som arrangeras inför kronprinsessans bröllop i Stockholm den 19 juni - vi blir den enda kören norr om Uppsala som deltar. Ytterligare ett stycke finns med i helgens program, ett tidigt och mycket sällan framfört körstycke av Max Reger. - Det är ett av hans tidigaste verk, skrevs redan 1892. Sen tog han tillbaka det, han var inte riktigt nöjd, så han gjorde om det. Det är aldrig utgivet på skiva, men vi har spelat in det för en cd-box vi planerar att ge ut i augusti.