Virtuost och skönt i Ljusets kapell

Sommaren har varit fylld av musikaliska upplevelser i bred bemärkelse inom församlingarna i Luleå. Sist ut på plan var Ljusets kapell inom Örnäsets församling med ett program som var i symbios med den vackra sommarkvällen. I stället för Carina Stenberg, som fått en inbjudan att sjunga i Budapest, som naturligtvis var svår att motstå, ryckte Eva Plumppu in ? det är egentligen enastående att det i Luleå, som inte har någon fast scen för vokal musik, finns en sådan konstnärlig kapacitet, som klarar av till exempel virtuosa Händelarior. Georg Friedrich Händels Neun deutsche Arien med texter av den tyske pietetiske diktaren Brockes lär ha varit det sista verk som Händel skrev på tyska språket sedan han flyttat till England. Två av dem sjöngs nu, i svensk översättning av Lasse Zilliacus, både virtuost och innerligt, av Eva Plumppu, som har framfört alla nio ariorna tidigare på en konsert i Örnäskyrkan för ett par år sedan. All musik den här kvällen hade inte virtuos karaktär, men kvalitet handlar inte bara om det. Inre skönhet, melodi och harmoni kan också värdesättas högt ? sångerna av John Rutter till exempel, Se på din värld och All den skönhet jorden bär liksom Gunnar de Frumeries När du sluter dina ögon till Pär Lagerkvists text. Tillsammans med Eva Plumppu var Mats Garberg och Christina Nilsson, och då måste man ovillkorligt återkomma till ämnet virtuositet. Mats Garberg förknippas av många med Norrbotten Big Band men han är också en utomordentlig flöjtist, vilket han gav prov på i framför allt Philippe Gauberts Fantaisie. Gaubert, född 1879, var lärare för en annan framstående flöjtist, Marcel Moyse, som också undervisat Mats Garberg. För att tillsluta kretsen riktigt så kan tilläggas att fadern till Paul Taffanel, en annan av kvällens kompositörer, var Philippe Gauberts lärare och mentor. Christina Nilsson hade som skicklig ackompanjatör den största arbetsbördan. I tre av Frederic Chopins preludier, e-moll, h-moll och Dess-dur visade hon sitt kunnande, och lyckades få elpianot att leva. Det sista preludiet, som är känt som Regndroppspreludiet, en av musiklitteraturens mest kända pianokompositioner, präglas av ett envist ostinato, vars åttondelar skapar intryck av ett evigt regnande. Utan att gå in på omständigheterna kring denna kompositions tillkomst kan man ändå skönja Chopins tillfredsställelse och lust att vid pianot få kompensera sig för det elände han fick utstå på Mallorca. Elpianot ja, det förandligades till cembalo i ackompanjemanget till den sista vackra Händelarian, O, du stilla ro.

Virtuost och skönt i Ljusets kapell

Mats Garberg, flöjt, Eva Plumppu, sopran, Christina Nilsson, piano.Ljusets kapell

Mats Garberg, flöjt, Eva Plumppu, sopran, Christina Nilsson, piano.
Ljusets kapell