Virtuost i domkyrkan

Musik i sommarkväll Arvid Johansson, violin Kristina Nilsson, piano Luleå domkyrka söndag 10 juli En snabbtitt på programmet fick säkert en och annan att höja på ögonbrynen ? Beethovens Romans i F-dur, Sarasates Romanza Andaluza och Saint-Saëns Introduktion och Rondo Capriccioso har alltid kopplats till namn som Heifetz, Milstein, Menuhin eller på senare år Midori, Vengerov, Sarah Chang. Arvid Johansson är en ung man från Luleå som har siktet högt inställt. För den som följer med den symfoniska musiken i Luleå och Norrbotten är han välkänd ? han tillhör självklart Norrbottens Ungdomssymfoniker, där han är konsertmästare, han har spelat Vivaldi med Luleå Orkesterförening och hörts i andra sammanhang också. Med tre års utbildning på Musikhögskolan i Stockholm och mästarkurser bland annat för Zakhar Bron och dessutom en väntande utbildning på Sibeliusakademin i ryggen, var det inte ett dugg förvånande att han ger sig i kast med musikens cirkusnummer. Han gör det med äran i behåll, sannerligen. Sättet han gjorde det på var imponerande ? han steg frankt fram i mittgången utan ett notblad i sikte och levererade sina karameller snyggt och elegant förpackade tillsammans med sin ackompanjatören Kristina Nilsson, dock helt ensam med Johan Helmich Romans Bachinspirerade Con spiritour Assaggio nr 2 i g-moll och ? helt suveränt ? Anders Eliassons In medias. Eliassons omarbetade stycke, som Arvid Johansson för övrigt framfört under en minifestival med nutida musik i Stockholm i våras, innebar också en välgörande kontrast till den övriga musiken med sitt modernistiska, brett kraftfulla och melodiska tonspråk. Första satsen ur Beethovens A-dursonat, op 47, som kallas Kreutzersonaten efter en samtida fransk violinist och komponist, togs också väl om hand av de båda. Det vill till ytterligare finslipning av detaljer i samspelet, innan det blir riktigt perfekt. Kristina Nilsson, som är konsertpianist ? hon har spelat Mozarts Elvira Madigan med Luleå Orkesterförening ? och pedagog och flitigt verksam i en rad olika projekt, spelade ett eget solo, ett i sammanhanget lättviktigt men mytomspunnet pianostycke, Jungfruns bön. Den unga polskan Tekla Badarzewska skrev det vid 1800-talets mitt, när hon bara var 15 år. Hon dog 27 år gammal och hann sålunda aldrig uppleva försäljningsframgången under ett halvsekel framåt, då notbladen hamnade på tusen sinom tusen notställ världen över. Hon skrev en uppföljare också, Bönen besvarad, men den är förgäten. Som extranummer spelades ett av de många pianostycken som Fritz Kreisler arrangerade för fiol, Manuel de Fallas Danse Espagnoleur La Vida Breve.

Virtuost i domkyrkan

Söndagskvällens sommar-musik i Luleå domkyrka bestod av musik, hämtad från violinvirtuosernas värld.