På relativt kort tid har det skapats sju fristäder för förföljda författare i Sverige. Nu vill Statens kulturråd bredda fristadsbegreppet så att det även omfattar andra kulturutövare.
Det är inte bara författare som drabbas av åsiktsförtryck. Rappare, bildkonstnärer, dansare och skådespelare löper också risk för att bli censurerade, förföljda och fängslade i länder där demokratiska och humanistiska värden har satts ur spel.
Den 11-12 november anordnar Statens kulturråd ett nordiskt expertmöte i Malmö för att sammanföra olika parter och diskutera frågan om hur fristadsbegreppet ska kunna utvidgas så att det gäller fler kulturutövare.
– Vi har sju organisationer som vi har knutit till händelsen och som vi har haft ett förmöte med redan i våras. Eftersom det finns en massa initiativ i Skandinavien redan innan så är idén att matcha den kunskap som de har med dem som vill någonting. Det är så oerhört viktigt att man byggt något som fungerar och har starka nätverk i civilsamhället, säger Fredrik Elg, nationellt fristadsansvarig på Statens kulturråd.
40 städer i världen
Den mest kända av organisationerna är ICORN, International Cities of Refuge Network, det internationella nätverket av fristäder för just förföljda författare. I dag är drygt 40 städer i världen knutna till nätverket, varav 7 alltså finns i Sverige. Andra som medverkar är musikerorganisationen Freemuse och Safemuse som nyligen initierat ett fristadsprogram för musiker i Norge.
Vad är kostnaden för fristäderna?
– Man brukar budgetera med någonstans mellan 300 000-400 000 kronor för ett år. Det som ingår i det är ett stipendium varje månad, fri bostad och en samordnare som stöttar in i kulturlivet, säger Fredrik Elg.
Redan nu tänker vissa svenska fristäder över genregränserna. Göteborg, som var Sveriges första fristad för författare, valde i år att välkomna den palestinske rapparen Khaled Harara.