Vill skapa närhet till publiken
Kanske är det inte direkt konstmusik man förknippar med Tomas Isacsson, nyutnämnd chef för Norrbottensmusikens Piteåavdelning, som därmed basar över Norrbotten Neo, Norrbottens Kammarorkester och Piteå Kammaropera.
ANDRA TURNÉN I NORR. Violinisten Karen Gomyo turnerar för andra gången i ordningen med Norrbottens Kammarorkester.
Foto:
Slagverkare, som sagt, men numera nästan lika ofta sedd som pianist i mängder av musikaliska sammanhang, inte minst som ackompanjatör. Dessutom sångare med en röst man gärna lägger på minnet. Det egna bandet just nu heter Calango, ett tiomannaband som låtit höra talas om sig i Luleå med omnejd. - Vi spelar brasilianska covers, kan man kanske säga, säger Tomas Isacsson med ett leende. Självklart har han många funderingar om sitt nya uppdrag, men ännu är det för tidigt att gå ut och berätta om tankarna offentligt. - Jag har bara jobbat i två veckor och hittills har jag mest lyssnat. För mig är det viktigt att musiken inte ligger alltför långt från publiken och jag ser fram emot att försöka skapa sammanhang där olika musikaliska former kan mötas. Vi står inför många utmaningar, inte minst med Norrbotten Neo, en ny ensemble på god väg att hitta sin särskilda form. Jag tror verkligen att det finns publik för alla våra ensembler, men det kräver att vi arbetar väldigt medvetet för att nå dit vi vill. Årets sista turné
Programmet inför 2009 ligger redan klart, men snart ska han och den konstnärlige ledaren Petter Sundkvist sätta sig ner tillsammans med de tre producenterna i Piteå och börja planera inför 2010. Just nu är Norrbottens Kammarorkester ute på årets sista orkesterturné tillsammans med violinisten Karen Gomyo som solist. Turnén startade i Pajala på måndagen och fortsätter vidare till Kiruna, Haparanda, Luleå, Arvidsjaur, Älvsbyn och Piteå. Det är andra gången Karen Gomyo, född i Japan och uppvuxen i Kanada, gästar Norrbotten och Kammarorkestern. Senast det begav sig var 2004 då programmet bar titeln Minnen och hemlängtan, syftande på alla de frilansande musiker i Norrbottens Kammarorkester med anknytning till länet som gärna tillfälligt återvänder för att spela på hemmaplan. Fyra år senare ser Kammarorkestern lite annorlunda ut efter att Norrbotten Neos sju deltidsanställda musiker utgör grunden. Andra gången gillt
Precis som förra gången Karen Gomyo, som tillhör den utvalda skara världsviolinister som har äran att få spela på en 300 år gammal Stradivarius, gav konserter i Norrbotten handlar det också nu både om traditionell och mer samtida konstmusik. På programmet står en av Bachs Brandenburgkonserter, en av Sjostakovitjs stråkkvartetter (nr 10 i Ass-dur) och Astor Piazzolas Buenos Aires fyra årstider vars titel kan ses som en liten blinkning till Vivaldi. Argentinaren Piazzolla (1921-1992) var en av många 1900-talstonsättare som inte drog sig för att blanda musikaliska genrer till någonting helt nytt och mycket eget. Piazzolla, som växte upp i New York, fick ett argentinskt dragspel, en bandoneón, av sin far för att inte glömma hemlandet. I slutet av 1930-talet återvände han till Argentina och i Buenos Aires blev han snabbt ansedd som en av de främsta på instrumentet. "Din idiot"
Där fick han rådet att studera komposition, något han grep sig an genom att studera bland annat Bartók, Stravinskij och Ravel. Så småningom fick han stipendium för att studera för den legendariska tonsättarpedagogen Nadia Boulanger i Paris, ett möte Astor Piazzolla senare skulle komma att berätta om. Efter att ha visat Boulanger mängder av symfonier och sonater konstaterade pedagogen kort att det var ett gott hantverk. Men medan hon med lätthet kunde identifiera en rad andra tonsättare sade hon sig sakna Piazzolla själv. Att spela bandoneón på Buenos Aires nattklubbar var inget den unge Astor Piazzolla ville skylta med i de fina salongerna, men till slut såg han sig tvungen att erkänna som det var och spelade upp en av sina tangokompositioner för Nadia Boulanger. "När jag spelat färdigt öppnade hon ögonen, tog mina händer och förklarade: Din idiot - det här är Piazzolla!" Resten är, som man brukar säga, historia.
Så jobbar vi med nyheter