Ola F Nilsson? Aldrig hört talas om honom innan jag la händerna på hans senaste novellsamling, Artur under kepsen. Böcker och författare färdas nedströms starka och vilda älvar i en fart som gör det mycket svårt att ens få en skymt av en bråkdel titlar och namn. <BR>Men efter läsningen av dessa vingliga, vrenskande och vilda skrönor från det inre av Norrbotten (det vill säga Älvsbyn och byarna runt omkring), är det bara att glädja sig åt att den här boken tog sig in till land. Och lusten efter att läsa mer av honom har väckts. <BR>I den nya boken ser jag att han debuterade med novellsamlingen Odjuret 1979 och därefter omväxlande gett ut romaner och noveller och att den nya boken är hans sjunde. Som en liten kuriositet hittade jag också en uppgift om att han var en av författarna i antologin Norrbottensskrivare, som utgavs av Norrbottens Bildningsförbund och Bengt Andersson 1972. Därefter reste författaren söderut och bor sedan länge i Öregrund utanför Uppsala. <BR><BR>Hur som helst, Ola F Nilsson skriver otroligt bra. Hans språk kan tyckas gammaldags, fyllt med snirkliga utsvävningar. En tanke övergår snabbt i en annan, som genast spretar iväg handlingen i en annan riktning. Berättelserna kränger sig fram längs mycket egna och fantasirika stigar. Bara det är ju en välsignelse. Här finns inte tillstymmelse till skrivarkursanpassade texter enligt modern, nutida mall. <BR>Det här är en egensinnig författares sätt att berätta historier. Baksidestexten pratar om självbiografiskt innehåll, och kanske det, men säkerligen också en medveten författares självständiga hanterande av fakta och fiktion. <BR>För berättelserna och figurerna har den goda skrönans allra bästa kännetecken; historierna berättas med en självklar pondus, det som berättas kan vara sant eller falskt, det spelar liksom ingen roll och berättaren själv låtsas bara vara den som förmedlar en sann historia. <BR>Vi som läser vet emellertid att den stilistiska mödan bakom varje historia kräver en mycket medveten tanke. <BR><BR>Titelnovellen, Artur under kepsen, berättar den märkliga historien om en mycket god och dansant man som enbart drack porter, därav namnet Port-Artur. Han var elegant även i det lokala fotbollslaget. En fantastisk dribblare på träning, men när det väl blev match syntes ingenting av den elegansen. Historien om när Artur vann legendstatus i en match mot Altersbruk, är både rolig och tankeväckande, när berättaren, kanske författaren själv, lyfter in sig själv för den sista sedelärande slutsatsen. Snyggt komponerat! <BR>Många sköna figurer, boende i ett glesbygdsland likt många scener från en berättelse av Torgny Lindgren eller kanske humoristen Birger Wikström, går in och ut ur Ola F Nilssons noveller. <BR>Där finns mångsysslaren och konstgalleristen Ture Sandberg från Boden, ständigt på jakt efter den ultimata älgbilden. Han försöker etablera ett samarbete med berättarens far som sägs vara en otrolig älgmålare. Eftersom fadern samtidigt är kommunist och inte vidare intresserad av konstaffärer, går samarbetet inget vidare. <BR><BR>Berättelsen böljar vidare som en ivrig vårbäck och förgrenar sig ut till en konsert med Steelmen, en tung poetisk rullstol (Tomas Tranströmers) som kör över författarens fot på Centralen och en resa till Bokmässan i Göteborg, som därmed tar en helt annan vändning. <BR>Låter det förvirrande? Javisst, det är det också. Men nästan hela tiden roande och intressant. <BR>Historien om morbror Sixten i Överkalix, han som hela tiden drömde om det stora tipsklippet, berättelsen om den fruktade skorpionen som äter upp bokstäverna i böckerna, en dråplig men insiktsfull beskrivning av en författares mardrömslika möte med förläggaren från Bonniers, tillsammans blir novellerna i Ola F Nilssons sjunde bok, till en vacker men spretig provkarta av ett författarskap som lockar till läsning. <BR>Nu gäller det bara att hitta fler böcker av denne författare som inget större förlag tagit till sig. <BR>Ola F Nilsson hotar förresten i bokens sista kapitel med att denna hans sjunde bok ska vara den sista. Den slutsatsen tillhör förhoppningsvis en av bokens skrönor och fantasier.
