Sveriges första kvinnohistoriska museum tar form. Verksamheten inryms i Kulturväven, Umeås nya kulturhus som invigs under kulturhuvudstadsåret i Umeå 2014.
- Vi vill provocera och vi gör det för en god sak, säger Tamara Spiric, kommunalråd (v) och initiativtagare till museet.
Kvinnors historia, frågor om makt, kön, motstånd och möjligheter är centrala delar i verksamheten i detta nationella kvinnohistoriska museum som även ska fungera som en arena för samtidsdebatt.
- Tanken är att skapa ett museum, en mötesplats för minnen och berättelser, som triggar igång åsikter. Ur diskussioner skapas förändring, konstaterar Tamara Spiric.
Varför har det då inte funnits ett kvinnohistoriskt museum tidigare i Sverige?
- Tyvärr har en annan historia fått breda ut sig överallt. Idag liksom förr, skildrar traditionella museer främst män och det män gjort i vår historia, medan kvinnors liv, betydelse och plats i samhället osynliggjorts. Många kvinnor har kämpat hårt för att förändra detta, men mött på hårt motstånd. Nu blir det ändring på det! säger Tamara Spiric.
Finns i världen
Runt om i världen, som exempelvis i London och i Århus, finns museer som är särskilt ägnade åt kvinnor och kvinnohistoria.
- De är en inspirationskälla, men till skillnad från dem bygger vi inte verksamheten på insamling av föremål och gamla dokument. Vi skapar nytt som fyller ett oerhört tomrum. Förmedlar ny kunskap, möjliggöra nya insikter och uppmuntrar till handling. Vi vill bidra till att bryta normer och strukturer som begränsar oss, säger Tamara Spiric.
Inrättandet av kvinnohistoriskt museum var ett krav från Vänsterpartiet i Umeå för att ingå samarbete med Socialdemokraterna. Hela fullmäktige har ställt sig bakom beslutet.
Just nu pågår arbetet med utformningen av lokalerna, 700 kvadratmeter på fjärde våningen i Umeås nya kulturhus. Syftet är att skapa ett "modernt museum" med tilltal som når ut till en bred allmänhet.
- Min mamma jobbar i äldreomsorgen. Jag vill att hon och hennes kompisar ska tycka att det är kul att hänga i museet, säger Tamara Spiric.
Ängslans tyranni
Utställningsproducenter är Mia Sas och Olle Emilsson, Katapultkontoret som prisbelönats 2010 för nytt koncept och nya utställningar i Flygvapenmuseet i Linköping.
- Ängslans tyranni finns ofta på museer. Man är rädd att sticka ut hakan och provocera. Därför är det extra kul att vara med i uppstarten av ett museum som inte gör det, säger Olle Emilsson.
- Vi ska locka till skratt, gråt, ilska och att besökarna reagerar och agerar, säger Mia Sas som formar både en digital och fysisk miljö där besökaren får möjlighet att interagera och vara delaktig.
Samarbete med genusvetenskapen
I museets lokaler kommer det att finnas en fast basutställning som gestaltar utvalda centrala samhällsfrågor och historiska skeenden ur ett könsmaktsperspektiv ur lokalt och globalt sammanhang. Dessutom presenteras tillfälliga tematiska utställningar kopplade till en bred pedagogisk- och programverksamhet. Samverkan och dialog med organisationer, andra utställningsaktörer, besökare och medborgare i regionen är centrala delar i museets verksamhet.
- Samarbete har inletts med genusvetenskapen vid Umeå universitet och Kvinnohistoriska samlingarna i Göteborg, berättar Tamara Spiric.
I januari 2013 presenterar Kvinnohistoriskt museum pilotutställningen Helt sjukt i Umeå.
- Det är ett smakprov på vad museet kan erbjuda. Utställningen Helt sjukt rör sig kring detta tema. En aspekt är att kvinnans situation aldrig lyfts fram tidigare i museivärlden, en annan kretsar kring arbetsfältet hälsa, säger Tamara Spiric.