I New York är Camrons klick Diplomats kungar och Camron är tjejernas favorit. Att vara så ghetto-snygg kan vara både bra och dåligt. Likt en Brad Pitt kommer heller aldrig Camron att tas riktigt på allvar när han utropar sitt ?Killer Cam?. Han är liksom lite för söt för att man ska ta det för annat än smågulligt försök att vara en ölstinn MOP-medlem med kli i knogarna. Att han dessutom inför varje skivsläpp försöker lansera en ny färg är kanske inte heller är riktigt vad man väntar sig av en ?hård kille från Harlem?. Speciellt inte när de senaste färgerna i raden är rosa och som på Purple Haze, lila. Med Hey Ma hade han en av de största klubblåtarna för ett par år sedan, och slog även igenom globalt för en större massa med densamma. Han överger inte heller de släpiga refrängsamplingarna med ihålig snaretrumma på Purple Haze. Men. Vi har hört det förr. När han egentligen borde låta som han gör på en av Purple Haze få men ack så vackra höjdpunkter, Leave Me Alone pt.2, fastnar han alltför ofta i tafatta försök som Hill Street Blues-samplingen i Harlem Streets.<BR>
