Vem tar över En bok för allas tredje uppdrag?

När förlaget En bok för alla läggs ner, eller i alla fall kraftigt kommer att förändra sin utgivning från årsskiftet då staten tar sin hand och 10, 2 miljoner från förlaget, är det följdriktigt. Åtminstone i förhållande till prisutvecklingen på pocketböcker och den mängd nya ställen där böcker säljs. Priset på en ny roman i pocketformat är idag visserligen inte jämbördigt med den "femkronorsbok" som En bok för allas böcker kom att kal-
las när de första kom ut 1976, men nästan. I alla fall kan man jämföra det med en tidskrifts eller till och med en veckotidnings. Och böcker, ibland även inbundna dito, finns att köpa både i matvarubutiken, bensinmacken, kaféet eller på nätet, genom bokklubbar, bokcirklar och förstås hos bokhandlaren. Så varför ska ett förlag vars affärsidé sprungits ifrån av tiden finnas kvar? Det måste vara närmast obegripligt för en regering vars mål är individens frihet, ofta i betydelsen köpa det marknaden erbjuder. Men vad regeringen då glömt är ett annat, minst lika viktigt uppdrag som En bok för alla tog på sig; att återupptäcka och livge en äldre litteratur. Detta tredje ben, vid sidan av att vara billiga och tillgängliga, har om möjligt blivit än mer betydelsefullt. Böckers livslängd sjunker i rasande fart och idag blir en titel föråldrad redan när den lämnat förlaget.Denna höga hastighet på åldrandet gör det numera närmast omöjligt inte bara att införskaffa en äldre titel utan också att använda boken som gåva. Ur egen erfarenhet kan jag hämta en infrusen julklapp, Mandelas sagobok med sagor och fantastiska bilder av afrikanska illustratörer. Tre år gammal är den död, går inte att införliva i sagoskatten. Och nyligen, Anja Snellmans förtjusande täta lilla roman Kortvingar från 2005 till en vän. I Luleå finns ett bokhandelsexemplar, men instoppat bland en bunt reaböcker staplade på sju lastpallar är det omöjligt att komma åt. Boken går dock fortfarande att beställa. Båda är exempel på berättelser i en form som håller över tid, som inte bara är upphaussade av tidsandan. Och det är just sådana titlar som En bok för alla brytt sig om. Något som också förklarar varför det första årtiondet av förlagets återutgivning av äldre titlar under senare år ersatts av betydligt nyare böcker. De har nämligen redan blivit gamla!Kvar finns den gråa marknaden. På internets billiga köp-o-sälj är det lätt att etablera en antikvarisk rörelse. Ibland så där lite vid sidan av, kanske inte ens beskattningsbar. Faktiskt något av en omedveten protest mot regeringens förväntade marknadsanpassade kulturpolitik; systemet med internetloppis fortsätter att motverka en allt brutalare kommersialism; den som tvingar oss att alltid köpa det nyaste, bestämt av någon annan.