Duon Slagfält öppnar kvällen med att växelskrika genom ett antal låtar på i genomsnitt 13 sekunder. Mest på skämt, skulle jag tro. Till viss del Luleåättade Dead Vows spelar hardcore med finess, dock med en vokalist som låter som hardcoresångare gör mest. Att frontmannen i Avgång 77 nog fått i sig ett glas lådvin för mycket märks på att hans basspel inte riktigt synkar med övriga bandet. Under de punkiga utsvävningarna är det mindre uppenbart. Mellan låtarna hålls frågesport om bandets historia och i slutändan känns Avgång lite väl folkliga för att vara vänster- radikal punk. I färggranna kostymer framför tyska Tangled Lines sin muntra thrashcore, som musikaliskt mest är enstaka gitarrslingor dränkta i oljud, men räddas av deras energiska spelglädje. 1st Liberation avslutar och levererar som alltid en tät hårdrocksshow. Bandet utstrålar en framgång som de ännu inte nått, men som de en dag - med hjälp av just den attityden - kanske kan uppnå.
