Vårtecken på museet

Juryn, bestående av Lars-Lennart Stenberg, Sunderby konstskola, Annika Kronqvist, Sverigefinska folkhögskolan samt Börje Ekström, Norrbottens museum, har haft ett tufft jobb med urvalet. Inget tema denna gång
Mångfald och erotik är exempel på teman som använts tidigare i Vårsalongen. Denna gång har inte utställningen haft något tema. Det har fått till följd att det har blivit en något större utmaning för hängningsgruppen, som består av förstaårselever, att göra bilderna rättvisa. - Det som är svårt med samlingsutställningar att det inte finns någon röd tråd, säger Annika Kronqvist. Att Vårsalongen är en begivenhet som länsmuseet behandlar med största allvar betonas av Börje Ekström. - Det här är till hundra procent på riktigt med anmälningar och blanketter på samma sätt som det fungerar på Liljevalchs vårsalong i Stockholm, säger han. Målningarna dominerar utställningen denna gång. Ett par emaljer och några grafiska tryck finns också med i urvalet. Klara färger
Linn Andersson, elev på Sunderby konstskola, skickade in en enda målning för bedömning. Det är en bild av en katt som sitter i en fönstersmyg. - Jag tycker om klara färger och brukar ofta förstärka dem, säger Linn om sitt måleri. Johanna Söderberg, också hon elev i Sunderbyn, sitter nedanför sin stora akryl med blommor. - Konstigt nog tycker jag faktiskt inte om att måla blommor och ändå har det blivit många på sistone, säger Johanna. Joachim Grönberg Karkea, Sunderby folkhögskola, målar helst djur som befinner sig i sitt rätta element. - Jag målar det mesta i studio men ibland, när jag inte riktigt får till det, går jag ut i naturen och målar av direkt, säger han. Tre målningar har han med i årets hängning. Svåra val för juryn
Senare kommer ett seminarium att anordnas där jurygruppen kan ställas till svars. Då får de tillfälle att berätta om varför de har valt som de har valt. I denna process är det också viktigt, menar Börje Ekström, att de som blivit
refuserade kan få en förklaring till
varför just deras verk inte kommit med. Att välja är en sak, men att välja bort, att refusera vissa bidrag är inte lätt, tycker Lars-Lennart Stenberg. - Det är också väldigt känsligt att prata om det efteråt. Att mötas i en diskussion kan bli svårt. Man måste hitta rätt sätt att säga det som ska sägas utan att kränka någon, säger han. - Man måste som elev också kunna ta till sig det som sägs utan att ta det personligt, säger Linn Andersson. - När jag lämnade in min tavla tänkte jag aldrig på vad jag skulle känna om den inte kom med. Jag tycker ju om den.