Världen speglad genom byn
Den negativa schablonbilden av en döende landsbygd är vi alla bekanta med. Men hur kommer det sig att byar utvecklas olika? Att vissa expanderar medan andra dör?
STUDERAR BYGDEN. Historikern Maurits Nyström har i boken Alviksbygden genom tiderna vänt tillbaka till sin hembygd för att som så ofta tidigare beskriva anpassningen till nya villkor. Foto: Petra Isaksson
Foto: PETRA ISAKSSON
- Jag ville skriva en ny typ av byabok. Visa upp dynamiken mellan det gamla och det nya. Om historien ska ha någon betydelse tror jag att den måste ge oss någon form av vägledning. Därför vill jag spegla det förgångna på nuets villkor, säger Maurits Nyström, som genom åren specialiserat sig på att försöka förstå och beskriva hur vår landsdel genom seklerna har anpassat sig för överlevnad under nya villkor. Ingen slump
Att hans frågeställningar denna gång kretsar kring
Alviksbygden är ingen slump. Uppvuxen i Antnäs stod han som 15-åring i slutet av 1950-talet mitt i slåtterarbetet och tänkte att detta kommer att sluta i katastrof. I en bygd där varje syssla var given och årtidsbunden sedan urminnes tider, såg han en ny tid av lönearbete, modernitet, konsumtion och utflyttning bryta fram med full kraft. Men för Alvik och Långnäs kom övergången från det gamla till det nya att gå mycket smidigt och i boken Alviksbygden genom tiderna tecknar Maurits Nyström historien från naturahushållning till en sammansatt samhällsbildning och marknadsekonomi med koppling till den stora världen. Ingår i större helhet
- Alla byar har en front mot det förgångna och en mot framtiden. Min framställning av Alviks historia är ett försök att se det stora i det lilla, det vill säga att se en större omvärld speglad genom byns utveckling. Alla byar ingår i en större helhet, men väljer man att söka särdrag kan man naturligtvis också hitta dem. Inte minst
i Alvik som sin storlek till trots har tre stora företag som sysselsätter ungefär 200 personer på orten,
säger Maurits Nyström. Det är också ett av företagen, Liko, som bekostat boken som förutom Maurits Nyströms text består av ett rikt och fantastiskt bildmaterial signerat fotografen Adolf Hjort (1896 - 1983) som i tusentals bilder fångade livet i bygden under några årtionden före 1900-
talets mitt. Svar på fråga
- Gunnar Liljedahl och jag var skolkamrater. För några år sedan kom vi att prata om byarnas utveckling och han frågade mig om jag kunde förklara det vi varit med om. Hade han önskat en reklamskrift hade han garanterat inte vänt sig till mig, säger Maurits Nyström, vars bok nu kommer att ges till intresserade bybor och till
Likos samarbetspartners och kunder, bland annat i en engelsk översättning. - För oss blir boken en del av svaret på frågan vi ofta får, nämligen varför vi ligger där vi gör, säger vd:n Daniel Ahlqvist. Men hur kommer det sig då att utvecklingen
i Alvik-Långnäs skiljer sig från så många andra byar i Norrbotten? - Det går att förklara ganska långt, men självklart
inte fullt ut. En viktig sak är att det alltid funnits en tradition av entreprenörskap och nytänkande i Alvik,
exemplen är många. Det var bland annat Alviksbor som tog initiativ till Selets kraftverk, och tidigt byggde man om en lastbil för att transportera folk till och från
lönearbetet i Luleå, något som förändrade livet för många och möjliggjorde att man kunde bo kvar i byn. Överhuvudtaget ser man
genom historien att männi-
skorna här har varit tidigt ute och tagit tillvara de nya möjligheterna som samhällsförändringarna inne-
burit. En stor tolerans människor emellan har säkert också haft betydelse, liksom folkrörelse- och församlingsarbete.
Så jobbar vi med nyheter