Vad betyder den svenska friheten?
Städer mår bra av att fyllas av människor. Under Kulturnatten i Luleå, som börjar redan mitt på dagen, får man kryssa mellan folksamlingarna som bildats kring rockiga körer, dansare och kreativa funderingar.
TANKAR OM FRIHET. Författaren Jonas Hassen Khemiri var en av talarna i projektet Den svenska friheten i Luleå stadspark. "Jag känner tvivel på hur mycket man kan förändra med hjälp av ord", sade han bland annat.
Foto: Roland S Lundström
Hon kom till Luleå från Helsingfors som 15-åring för att gifta sig. Kunde inte ett ord svenska och blev alltmer isolerad i hemmet. Svenska fick hon inte lära sig - hon var för ung för att gå kursen Svenska för invandrare. Men engelska var hon bra på - så sakteliga lärde hon sig svenska genom att lyssna på engelskspråkiga tv-program och samtidigt läsa den svenska översättningen på textremsorna. En dag träffade hon en granne i tvättstugan, de blev kompisar. Pratade om ditt och datt, bland annat om kjolarna som var så dyra. Kanske skulle de ordna en namninsamling. Med många namn på en lista skulle de kunna vända sig till någon myndighet med begäran om ekonomiskt stöd? - På tre dagar samlade vi in över 1.000 namn och vi fick höra allas berättelser, både i telefon och på vårt vardagsrumsgolv där kvinnor satt och grät medan de berättade, säger Tanja Hagert som tillsammans med flera startade kvinnoföreningen som på många olika sätt försöker att bygga broar mellan den romska och den svenska kulturen. Frihet ingen självklarhet
- För ett tag sedan var det en 17-årig kille som ville prova min kjol ute på en skola. Då kände jag att vi hade kommit någon vart, säger Tanja Hagert som också är en av medlemmarna i bandet Mertzi och Terno Drom.
Filmaren Mitra Sohrabian kom till Luleå i samband med oroligheterna i Iran 1985. Då hade hon redan utbildat sig till animatör i London och i Norrbotten fortsatte hon sitt filmarbete. För henne går begrepp som "solidaritet" och "frihet" hand i hand, men från att orden haft en stark och klar betydelse uppfattar Mitra Sohrabian dem nu som "löst hängande i luften och inte uppriktiga". - Friheten i Sverige är inte alltid en självklarhet, sade Mitra Sohrabian och gav flera exempel från bland annat den inhumana flyktingpolitiken, äldreomsorgen, och skolans värld där den som inte passar in och följer de konstruerade normerna mobbas och förpassas till ett isande utanförskap. Ordens betydelse
Siste talare ut denna gång - på onsdag bjuds det på ytterligare tre - var författaren och dramatikern Jonas Hassen Khemiri. "En av Sveriges viktigaste", som teaterchefen Karin Enberg sade i sin presentation. - Det sägs ofta så om mig. Jag vet inte varifrån det kommer, måste vara någon på förlaget som lyckats, sade Jonas Hassen Khemiri ödmjukt i sin inledning och slog därmed an tonen för hela sitt framförande. För vad betyder orden egentligen och hur mycket kan man förändra med hjälp av just ord? - Jag känner stor ambivalens. Många av mina kompisar är politiskt engagerade på riktigt, i den verkliga världen, medan jag jobbar med orden, vänder och vrider, liksom fångad i dem, sade Jonas Hassen Khemiri och läste en text om sina upplevelser på Heathrow i London ett par dagar efter polisens avslöjande av ett terroristnätverk sommaren 2006. Försvarar orden
Själv använder han ibland ord han egentligen inte gillar för att undersöka dess betydelse, men också utifrån tanken att om ords betydelser förändras kanske också världen kan förändras. Ett av orden är "blatte". Ett annat är "negerboll". - Det intressanta med "negerboll" är hur många som vill försvara det, säger Jonas Hassen Khemiri. - Om folk känner sig kränkta av vissa ord kanske det är läge att byta ut dem.
Så jobbar vi med nyheter