Vackert vemod i Hortlax

Det visar sig vara en skön sammansättning stycken som stämmer väl med högsommaren runt omkring; vackert och en aning vemodigt. Men tack vare att musiken framförs på instrument från samma århundrade blir det inte insmickrande. Cembalon, vars strängar är omutbara och ger den ton de ger utan möjlighet att förlänga eller förstärka, och traversflöjten, tvärflöjten i trä, har båda en lite torr och gammaldags klang. De kan dock drilla och springa snabbt över tonerna. Näktergalen, sångarens sångare, återkommer i flera stycken och i ett stycke av H. J. f.von Biber även en gök - den får publiken att skratta till. Programmet inleds dock med Vivaldi och Del Gardellino. Därefter presenterar sopranen Viveca Axell Hedén sig i Rossignols amoureux av Rameau. Hennes röst glider in som ett instrument bland de andra i Cappella Petri, där uppmärksamheten på varandra är påtaglig och samarbetet en del av behållningen. Att besöka en konsert med gruppen, som har sitt säte i Narvik även om medlemmarna är utspridda i Sverige och Norge, är också en nödvändighet för att kunna lyssna på dem; de verkar inte finnas på internet. Det är därför ett alldeles extra exklusivt ögonblick när alla fem tillsammans avslutar med Händels Sweet Bird; läckert förtrollande när Viveca Axell Hedéns sång och Inge Rollands flöjt för en dialog med toner som växlar från ljust till mörkt, svagt till starkt medan de övriga instrumenten känsligt följer med. Cappella Petri fortsätter nu till Hietaniemis kyrka och spelar måndag kväll i den träkyrkans intressanta klangrum. Det är ett tillfälle att ta vara på.

Vackert vemod i Hortlax

Cappella Petris konsertprogram som kunde höras i Hortlax kyrka i går kväll är döpt till Den barocka flyttfågel.