Ungt förlag sprider ovanliga böcker
För den insatsen svarar det nystartade barnboksförlaget Trasten. Det är ett så kallat imprint är en del av Tranans förlag. Bakom barnboksförlaget står bibliotekarier och översättare som länge arbetat för att bredda utgivningen. Översättningen från engelska dominerar annars mycket markant den översatta barnlitteraturen, eller 65 procent av förstautgåvorna förra året enligt Svenska barnboksinstitutets beräkningar.
Orsakerna anser Trasten vara två. Den första rör bristande språkkunskaper på de existerande barnboksförlagen vilket gör att medarbetarna inte kan avgöra om berättelserna är bra nog. Den andra är att man från förlagshåll framhåller den goda svenska traditionen och därmed missar intressant litteratur som finns i andra världsdelar, men också utestänger den svenska publiken från att ingå i ett internationellt sammanhang. Synpunkterna har samlats i ett manifest som går att läsa på Trastens hemsida.
Det här förhållandet vill förlaget ändra på genom att översätta och ge ut barnlitteratur från Asien, Afrika, Latinamerika och de delar av Europa som är bristfälligt representerad i den översatta floran. De startar blygsamt med ett mål om sex titlar per år och lagom till Bok & bibliotek i Göteborg presenterades de tre första. En av dem var just den skenbart oförargliga sagan om den kaxiga syrsan i en En syrsas memoarer. Dê Mèn växer nämligen till sig och berättelsen utvecklas till en vision om fred. Visserligen på insektsnivå, men ändå. För översättningen svarar Anna Gustafsson Chen tillsammans med Mimmi Bergström, som ursprungligen kommer från Vietnam.
Även nätverket Den hemliga trädgården, som arbetar med att sprida information om internationell barnlitteratur, har genom en av grundarna, Barnängens världsbibliotek, ett nära samarbete med förlaget Trasten. På den gemensamma sajten Macondo har man samlat översatt barnlitteratur från Asien, Afrika och Latinamerika. Och här får barnboksinstitutets siffror verkligen kropp, det är en gles skara böcker man kan visa upp. Samtidigt måste man komma ihåg att den europeiska kolonisationen har lämnat sådana språkliga spår efter sig att författare även i till exempel afrikanska länder skriver på den så dominerande engelskan.
Hittills har nätverket också givit ut tre idéskrifter, den senaste med undertiteln - Det är tur att generaler inte läser barnböcker. Den här gången undersöker man om litteraturen söker sig till allegorier, sagor och fabler i tider av censur. Redaktör är den tidigare Provinsredaktören Sven Hallonsten och bakom nätverket står Barnängens världsbibliotek, föreningen IBBY, Internationella biblioteket och Svensk biblioteksförening.
Sedan vet jag inte om det verkligen är tur att generaler inte läser barnböcker. De av den mer krigiska sorten har ett och annat att lära av syrsan Dê Mèn.www.tranan.nu/trasten
www.macondo.nu
Så jobbar vi med nyheter