Unga radioteatern ger sommarlovsföljetongen

Unga Radioteatern
Svajmasten
Av:Musik:Orkester:Regi:Har du missat sommarlovsteatern? Ingen fara - med den nya tekniken kan man lyssna i efterskott. Leta bara upp en dator med internetuppkoppling och lyssna på 30 dagarsarkivet som du hittar på Sveriges Radios hemsida. Vi befinner oss mitt i säsongen som inleddes med en premiär 23 juni på Biljanas värld, och en spillans ny signatur med många associationsmöjligheter: ett riktigt plaskigt sommardopp, en krossad glasruta, en låda med skrot som hälls ut ...I dag körs andra avsnittet på den lika nyinspelade Svajmasten. Det är en radiomusikal med riktigt skön popmusik, av rutinerade barnkulturarbetarna Lars In de Betou, parhäst med Anders Lundin i början på 1990-talet, och Magdalena In de Betou, hon som dansade med Göran Persson i kodräkt och som hållit i många Bolibompasändningar. Efter några trevande inledningsavsnitt tätnar det också mycket riktigt. Man börjar förstå de avkapade fraserna som kommer från Gwen och Anton, seriens huvudpersoner. De är båda i högstadieåldern och går på samma skola, men är inte världens vänner direkt. Båda uppfattas också lite knepiga av omgivningen. Gwen med sitt allvar och krav på sanningen, Anton alltid beredd på ett skämt men samtidigt alltid lika förtegen om allvaret.Det mest mystiska draget i serien svarar Gwens mamma för. Hon är svajmastartist, ett ovanligt jobb vill jag påstå, och en slags aktivist eller politiskt engagerad på ett oortodoxt sätt. Det är ett problem för Gwen. Antons föräldrar är ett problem av mer klassiskt slag. De super. Anton döljer.Först blir jag också lite trött på det där problemorienterade realistiska. Sedan tänker jag om. Karaktärerna är mer mångdimensionella än det låter. Konflikten mellan barnens upplevelse av vardagen och de vuxnas frånvaro, en nästan schablonaktig grundidé i samtidskonsten för barn, blir inte så svartvit medan man lyssnar vidare. Den mest korkade vuxne motsvaras istället en annan schablon, läraren.I stället tycker jag att föräldrarna faktiskt är rätt mänskliga. Balansen mellan att gå upp i sitt yrke som svajmastartisten gör, och vara förälder är ju inte helt enkel. Det är inte heller helt behagligt att få lyssna till Antons föräldrars naiva och självupptagna prat. Under berättelsens gång får man dock och tack vare ett gott skådespeleri, se andra sidor av dem.Sommarlovsteatern har en tradition av att vara krypande och spännande. Mitt i sitt knastrande allvar är Svajmasten just det.