Ung kultur i fokus i Piteå
Han säger det vänligt, det är bara en tanke som dykt upp efter att ha suttit ett par timmar och lyssnat på kollegor från olika kulturinstitutioner i länet. Dessa har samlats i Piteå för 2006 års kulturmöte, den samling som division Kultur och utbildning inom Norrbottens läns landsting kallar till varje år sedan 2002. Temat i dag är Kultur-Ungdom-Framtid.
En gnutta kritik?
Kanske ligger det en gnutta kritik bakom Mats Lundstedts ord men de kan också rymma ett förslag. Det kan ju finnas något att lära från barn- och ungdomskulturens ständiga utforskande av publiken, så varför inte prova ett annat år. Män och kultur till exempel. Sedan 10 år tillbaka har dock landstinget i Norrbotten en ambition, vilket redan det gör gruppen särskild, om att 50 procent av de länsstödda institutionernas verksamhet ska vara till för barn och ungdomar. Länsmuseet, Dans i Nord med Piteå kommun som huvudman men där samarbetet med landstinget är tätt, och Norrbottensmusiken lever upp till målen. De är också representerade på programmet.
- Vi valde ut dem som hade haft något projekt som vände sig till ungdomar det senaste året, berättar divisionschefen Majlis Granström.
Därför finns inget att redovisa från de övriga institutionerna; Norrbottens länsbibliotek och Norrbottensteatern. Teater för barn och ungdomar är också lite av en öm punkt och utbudet känns bräckligt vad gäller länets egna producenter just nu. Det här året spelar Norrbottensteatern bara små bredvidproduktioner för barn, Teater Scratch står inför stora förändringar vad gäller organisationen, och Lule Stassteater knogar på med små pengar. Tornedalsteatern och Samiska teaterns produktioner når också en begränsad publik.
Många aktörer
- Jag måste hålla med dig där. Det finns inget entydigt uppdrag när det gäller barnteatern utan det finns många aktörer på teatersidan. Ett entydigt uppdrag, som för museiområdet, gör det lättare för landstinget. Vi behöver diskutera barnteatern mer i Norrbotten, säger Majlis Granström.
Kulturmötet samlar tjänstemän, kulturarbetare och politiker och den här gången även ungdomar som på något sätt är sina kommuner behjälpliga i ungdomsfrågor. "De vuxna" ska under konferensen få en rejäl chans att fråga ut dem vid en senare programpunkt. Om hur ungdomar värderar livet, berättar även framtidsforskaren Tomas Fürth i ett klatschigt föredrag och journalisten Klas Granström har inbjudits att tala om hiphopkulturen. Och då är vi på något sätt tillbaka till Mats Lundstedt. Varför är ännu inte ungdomars behov, efterfrågan och institutionernas utbud självklart kompatibla med varandra? I Sverige har vi ändå haft riktade insatser till barn och ungdomar i fråga om kultur i över 30 år. Men först nu har de kartlagts.
- Den offentligt stödda kulturen är underdimensionerad och ojämlikt fördelad, säger Lotta Brilioth Biörnstad, sekreterare i Aktionsgruppen för barnkultur vars betänkande "Tänka framåt men göra nu, så stärker vi barnkulturen" lades fram i april 2006. Trots både kartläggning och förslag täcker den ändå bara delvis det område där barn och unga möter eller skulle kunna möta kultur.
Syns inte i statistiken
- Vi, länsmusiken i Norrbotten, har en stor verksamhet som inte syns i statistiken. Det är allvarligt att det inte syns i en så stor utredning, säger Norrbottensmusikens chef Gunnel Karbin.
Och även Maria Rydén från Dans i Nord är kritisk till hur dansen redovisas.
- Från Stockholm och uppåt har vi en professionell ensemble. Att barn i Stockholm inte har tillgång till dans beror mer på socio-ekonomiska faktorer än att de bara har en danskonsulent.
Kritiken tar Lotta Brilioth Biörnstad som ett tillfälle att uppmana alla att lämna sina synpunkter i den remissomgång som nu pågår. Hon säger också:
- Den bild som vi ger här är nog dystrare än verkligheten. Jag önskar att man lyfte fram det man gör mer än idag. Till exempel så syns det inte på landstingens hemsidor hur stor del av verksamheten som faktiskt utgörs av kultur.
Så jobbar vi med nyheter