Twisted Sister
Sweden Rock Festival
Hela spelningen var en liveversion av skivan. Dee varvade låtarna med mellansnack om bandets historia och om deras vänner i Motorhead. Och energin i bandet går inte att ta miste på. Twisted Sister är onekligen ett av världens bästa live-band. De har en publikkontakt och en scennärvaro som fullkomligt lyser. Dee Snider hoppar runt och krälar på marken.
Hans rörelser på scenen är så invanda och fullkomligt lysande. Och musiken sedan. De rebelliska texterna kombinerat med bandets scenframträdande gör stämningen magisk. Hela publiken sjunger med i We´re not gonna take it och efter ett långt mellansnack om rockarnas storhet kliver Motorhead upp på scenen. Konserten får då nästan känslan av ett familjeparty. De kramas och skriker tillsammans. Det måste vara en härlig känsla för ett band som Twisted att kunna lita på att publiken kan alla texter och sjunger med i alla låtarna. Halvvägs in i I wanna rock får Dee Snider se att det står "Orientalisk mat" på en skylt. Han finner detta mycket roligt. - Vem vill köpa en orientalisk matta (mat på engelska) på en festival, skriker han. En kille bredvid mig har rest ända från Wales för att se Twisted Sister. Han berättar att han bara missat en konsert med dem på över två decennier. Ett annat hängivet fan sjunger med låtarna samtidigt som han gråter av lycka. Det märks att Twisted Sister är legender. Musiken är enkel och texterna många gånger rätt barnsliga. Men oj vad det rockar. Bästa låten på spelningen var utan tvekan SMF (Sick motherfucker). Låten som kom att döpa fanclubben till bandet. Dee Snider får hela festivalområdet att skrika refrängen och han verkade väldigt lycklig där han stod på scenen. En känsla som smittade av sig och följde oss i publiken hem.